Framtidens biogaslösningar – vilka råvaror skall användas?


Tidigare forskning har visat att biogas leder till många nyttor och skapar många olika slags värden. Även när de hårdaste hållbarhetskriterierna granskas står sig biogas mycket bra. Trots detta produceras bara en liten andel av vad som vore möjligt. Sveriges 2 TWh skulle sannolikt kunna tiodubblas. En av de många utmaningarna på vägen rör vilka substrat som ska användas för att komma dit.

Blåmusslor

Blåmusslor

Forskarna Jonas Ammenberg och Roozbeh Feiz har tillsammans med BRCs företag närmat sig substratfrågan på ett systematiskt sätt och tagit fram en multikriteriemetod som bygger på vetenskapligt baserad kunskap. Metoden utvärderar flera relevanta områden, som olika potentialer, affärsaspekter, styrmedel samt miljöprestanda. Den bygger på att information om varje substrat uttrycks i 17 olika indikatorer baserat på kunskap från en litteraturdatabas med ca 650 insamlade artiklar och rapporter. På det sättet kan olika substrat jämföras och problematiska områden identifieras.

-”Det finns mycket forskningsbaserad kunskap som handlar om olika biogassubstrat men mycket få studier har försökt sig på att skapa struktur och mening ur all denna kunskap” menar Roozbeh Feiz, post-doc i BRC.

foodwaste

Matavfall

Jonas Ammenberg menar att metoden bidrar till att bredda beslutsunderlagen vilket behövs inom biogasområdet. – ”I många diskussioner i samhället blir det fokus på enskilda funktioner, perspektiv och typer av påverkan – exempelvis transport, utsläpp från avgasrör och klimatfrågor – men biogaslösningar handlar om så mycket mer”.

Gasterosteus aculeatus

Spigg

Under metodutvecklingen har forskarna provat metoden på etablerade substrat som utsorterat matavfall men också på nyheter som halm och spigg från Östersjön. Genom multikriteriemetoden har det gjorts tydligt till exempel att halm och odlade blåmusslor har flera svagheter som biogassubstrat men också att alla substrat lider av svårigheten att ha en tillräckligt lång planeringshorisont för att utveckla en konkret affärsplan.

 

Företagen har uttryckt att de i viss mån redan jobbar på det här sättet med att undersöka många olika kriterier för substrats lämplighet. Metoden tillför struktur och stringens som gör det möjligt att dokumentera det egna lärandet på ett bra sätt. En annan målgrupp för kunskapen och metoden är de policyaktörer som önskar se biogaslösningarna expandera. De kan få hjälp med att identifiera flaskhalsar för utvecklingen med metoden.

leycrops

Vall

straw

Halm

Några andra som vill använda metoden är de besökare till BRC som med hjälp av EU-stöd håller på att utveckla biogasen som problemlösare och drivmedelsleverantör på Kuba. De menade att de saknat en systematisk metod som kan stödja beslutsfattande om hur biogaslösningarna ska utvecklas för att få största möjliga nytta. Hittills har de mest fokuserat på gödsel, slakteriavfall och restprodukter från sockerindustrin men nu är de angelägna att använda multi-kriteriemetoden på flera möjliga substrat.

– ”De gillade den relativt enkla men breda och transparenta approachen vi har i metoden, avslutar Roozbeh med”.

Läs mera i: BRC-rapporten ”Systematic assessment of feedstock for an expanded biogas production- a multi-criteria approach”och i de vetenskapliga artiklarna:

Assessment of feedstocks for biogas production, part I—A multi-criteria approach

Assessment of feedstocks for biogas production, part II—Results for strategic decision making

Kontakta forskarna:

Jonas Ammenberg

Roozbeh Feiz