BRC i Almedalen!

Inbjudan minibild2Kommer du till Almedalen? Missa då inte seminariet vi ordnar tillsammans med Region Östergötland, Tekniska Verken och Biogas Öst.

Biogas ger stora nyttor för samhället. Två nya rapporter presenteras som belyser och kvantifierar dessa nyttor. Dessutom diskuterar vi vad som
behöver göras för att skapa en blomstrande biogasmarknad 2030?

Det finns en lång erfarenhet av biogas i Östergötland, med Tekniska verken som stor producent, Region Östergötland som stor användare och Biogas Research Center som viktigt nationellt forskningscentrum. Vilka är deras erfarenheter och framtida utmaningar? Vi diskuterar hur viktiga samhällsmål kan gynnas om politiken bättre förmår ta fasta på den totala samhällsnyttan med biogas.

VÄLKOMMEN!
Datum: Tisdagen den 4 juli kl. 13-14
Plats: Länsstyrelsens nedre trädgård, Korsgatan 4, Visby
Lättare lunch serveras
Twitter: #samhällsnyttor

MEDVERKANDE:

Karin Svensson Smith (MP) Riksdagsledamot, ordf. trafikutskottet
Rikard Nordin (C) Riksdagsledamot, Energipolitisk talesperson
Jan Owe-Larsson (M) Region Östergötland
Ulf Nilsson (S) Regionförbundet Kalmar Län, Ordförande i svensk kollektivtrafik
Göran Gunnarsson (C) Region Östergötland
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska Verken
Johanna Grant, Ordförande Gröna Bilister
Mats Eklund, forskare, Biogas Research center (LiU)
Eva Alfredsson, forskare, KTH
Weine Wiqvist, VD, Avfall Sverige
Maria Malmqvist, VD, Energigas Sverige
Beatrice Torgnyson Klemme, VD, Biogas Öst
Åsa Pettersson, Head of Public and Sustainability Affairs Scania
Nils Westling, 2050
Sara Anderson, 2050

MODERATOR:

Mikael Karlsson, 2050

 

 

BRC:s forskare har hittat bakterien som gillar fett

 

biogas grona pasen 3I en biogasreaktor fungerar fett ungefär som hemma i köket, kladdar och klumpar ihop sig. Men våra forskare i  BRCs process- och teknikprojekt, Annika Björn, Bo Svensson, Sepehr Shakeri Yekta har tillsammans med Anna Karlsson och Jörgen Ejlertsson från BRCs partners Scandinavian Biogas Fuels hittat en bakterie som, om man bara ger den tid, bryter ner även de besvärliga fettkedjorna.

Bakterien heter Syntrophomonas och är en så kallad betaoxiderare. Det tar tid för den att växa sig stark i biogasreaktorn, men kommer den bara upp i en viss koncentration gör den sitt jobb och även besvärligt fett kan rötas till nyttig biogas.

Läs om hur arbetet för att finna bakterien som gillar fett gick till här.

Och här hittar ni den vetenskapliga publikationen som beskriver forskningen och resultaten Microbial community adaption influences long-chain fatty acid conversion during anaerobic codigestion of fats, oils, and grease with municipal sludge Ryan M Ziels, Anna Karlsson, David Beck, Jörgen Ejlertsson, Sepehr Shakeri Yekta, Annika Björn, David Stensel och Bo Svensson från University of Washington, Scandinavian Biogas Fuels AB samt Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, 2016.

Kontakta BRC forskarna:

Annika Björn

Sepehr Shakeri Yekta

Bo Svensson

Stora utmaningar i export av biogas

Olof Hjelm och Wisom Kanda från avdelningen för industriell miljöteknik driver ett 2,5-årigt projekt, Interbio, finansierat av Energimyndigheten.

Professor Olof Hjelm diskuteras biogasens exportpotential med Urban Lövenberg och Rutger Hörndahl, båda från Scania

Professor Olof Hjelm diskuterar biogasens exportpotential med Urban Lövenberg och Rutger Hörndahl, båda från Scania

Uppdraget är att undersöka vilka hinder och möjligheter företagen inom biogassektorn har med internationalisering. Interbio drivs från samma avdelning på Linköpings universitet som en stor del av forskningen inom BRC. De forskningsresultat som kommer från Interbio utgör således en viktig kunskapsbas för våra forskare i BRC om biogasens exportpotential.

I slutet av april bjöd projektet Interbio in ett tiotal branchföreträdare inom biogassekton, flera av dem partners och medlemmar i BRC, till en workshop. Målet med denna workshop var att redovisa de forskningsresultat som uppnåtts inom projeketet och se hur dessa överensstämmer med branschföreträdarnas syn på export av kunskap och teknik för biogas.

Interbio ska avslutas i sommar och i juni vill Energimyndigheten ha rekommendationer från projektet. Workshopen utgjorde därför även ett tillfälle för forskarna att samla in förslag från deltagarna på policyrekommendationer som skulle förbättra förutsättningarna för export av svenskt biogaskunnande och teknik.

Här kan ni läsa en längre artikel om de åsikter och insikter som nåddes när forskare och branschföretradare fick en hel dag på sig att tala om potentialen för svensk biogasexport. 

Modiga politiker, kloka tjänstemän och duktiga entreprenörer ger hopp för biogasen!

Biogas Research Center med sina 23 medlemsorganisationer har varit på turné i södra Sverige för att ta temperaturen på biogasutvecklingen. Under tre dagar besökte gruppen med forskare och företagsrepresentanter ett tiotal spännande verksamheter i Småland, Blekinge och Skåne. Turnén gjorde det tydligt att det finns en mycket stor utvecklingspotential för biogas som ofta bygger på samverkan mellan olika aktörer och sektorer. Resan gick i en Scaniabuss driven av biogas där Scanias Christer Engemoen och Krister Thulin värdade på ett fantastiskt sätt. En annan av resans sponsorer var biogasakademin som bland annat höll tillhanda de fina biogassymbolerna som resans värdar fick och blev fantastiskt glada av.

Gunnar från More Biogas och Johan från VMAB ler ikapp efter de fina utmärkelserna från biogasakademin.

Gunnar från More Biogas och Johan från VMAB ler ikapp efter de fina utmärkelserna från biogasakademin

Kalmar län – en biogasregion på uppgång

I Västervik handlar biogasintresset bland annat om att se till att växtnäring hamnar på rätt plats för att vårda sina vattenmiljöer eftersom de är grunden för hela kommunens attraktivitet. Här finns fiskeindustrin och den övergödda Östersjön som viktiga tillgängliga resurser. På More Biogas i Läckeby norr om Kalmar har ett drygt 20-tal aktörer inklusive 18 bönder och Purac AB slagit sig samman och rötar gödsel, slakteriavfall och matavfall. På kort tid har man lyckats uppnå lönsamhet, bland annat tack vare gödselgasstödet.

Längs vägen ligger Mönsterås där en konstellation just fått beviljat det största klimatklivetanslaget någonsin för att bygga en produktionsanläggning som ska röta all stallgödsel i kommunen och producera 60 GWh biogas.

I Kalmar finns Puregas solutions där det just nu byggs gasreningsutrustning till Scandinavian Biogas Fuels anläggning i Trondheim där flytande biogas ska produceras av fiskindustrins avfall i samverkan med ett pappersbruk. Vi fick dessutom se de första stegen i bygget av den utrustning som ska levereras till E.ON:s anläggning i Högbytorp utanför Stockholm

Från interiören av gasreningsanläggning hos Puregas solutions snart på väg till Trondheim.

Från interiören av gasreningsanläggning hos Puregas solutions snart på väg till Trondheim

Kollektivtrafikupphandling av biogas bäst för regionen 

Grunden för all biogasutveckling är att det finns efterfrågan på biogas och i det sammanhanget är fortfarande kollektivtrafiken en helt avgörande kund. I Kalmar arrangerade vi tillsammans med regionförbundet en liten konferens för att fördjupa oss i regionens uppmärksammade upphandling av kollektivtrafik med biogas. Här fanns modiga politiker och duktiga tjänstemän som i ett tioårigt avtal säkrat upp kostnadseffektiv kollektivtrafik utifrån vad som ger den största regionala nyttan.

Hannele Johansson från Energikontoret Sydost och Elvira Laneborg från Mörbylånga kommun deltog i paneldebatten om Kalmars satsning på biogas.

Hannele Johansson från Energikontoret Sydost och Elvira Laneborg från Mörbylånga kommun deltog i paneldebatten om Kalmars satsning på biogas

Detta har lett till att Scania får leverera ett 80-tal bussar som kommer att utgöra ryggraden i den regionala kollektivtrafiken. Dessa gasbussar har utvecklats till samma prestanda som en dieselbuss. De är dessutom mycket tystare och behöver inte någon avancerad gasrening för att uppnå Euro 6 –standard. Det är lätt att tänka sig en vision där regionen utvecklas till en show-case-region för aktörer som Scania med flera biogasaktörer dit man kan komma för att se vilka värden som biogaslösningar skapar.

Här kan ni läsa mer om den upphandling som gjorts inom kollektivtrafiken i Kalmar.

Scanias biogasbuss intar centrala Kalmar vid domkyrkan

Scanias biogasbuss intar centrala Kalmar vid domkyrkan

Sveriges första torrötningsanläggning

Västra Blekinge Miljö AB har varit en föregångare genom att man byggt Sveriges första torrötningsanläggning för matavfall. Det har förstås varit utmaningar med ny teknik och ännu är inte hela systemet i funktion med avsättning för rötresten men anläggningen har i stort sett fungerat bra. Forskning av Roozbeh Feiz i BRC visar på jämförbara ekonomiska och miljömässiga prestanda som vid våtrötning. Vi fick en god inblick i insamlingssystemets betydelse för kvaliteten i avfallet och dessutom gå in i en av rötkamrarna som var under reparation.

Inuti en biogasreaktor vid VMABs torrötningsanläggning

Inuti en biogasreaktor vid VMABs torrötningsanläggning

Sveriges största biogasproduktion på gång?

Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla har länge varit en intressant kandidat för att införa ett anaerobt reningssteg. Utöver att producera 90 GWh biogas och bli Sveriges största produktionsanläggning kan man stänga halva sin aeroba reningsanläggning, minska sin elförbrukning och sin kemikalieanvändning. Från att tidigare ha utrett att genomföra detta i egen regi undersöks just nu möjligheten att samverka med Gasum (tidigare SBI) som har fått klimatklivetanslag för detta projekt. Det är lätt att inse betydelsen av att det finns en bra och långsiktig efterfrågan på biogas. Om det skulle finnas är Nymölla ett gott exempel på ett projekt som skulle realiseras.

Diskussioner utanför portarna vid Stora Enso, Nymölla

Diskussioner utanför portarna vid Stora Enso, Nymölla

Helsingborg – ett starkt biogasfäste

Nästa anhalt var Helsingborg som har gamla fina anor inom biogasområdet. Under varumärket Vera Park drivs idag en avfallsbaserad industripark där olika aktörer specialiserade på olika behandlingsformer gör sitt jobb. Det betyder till exempel att det som tidigare var NSR:s biogasanläggning istället drivs av OX2 under en 10-årig avtalsperiod. Vi fick veta att det kommer att ske en investering i en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Minikonferensen i Helsingborg innehöll ett liknande program där vi från NSR:s, Öresundskrafts och Region Skånes sida fick höra om läget i regionen. Här är biogas stort och Skånetrafiken är den största kunden. Produktion och distribution av mat är en viktig näringsgren och orsaken till att det finns en kultur att betrakta biogasen som en kretsloppslösning för växtnäring. Det finns ett stort intresse för el i kollektivtrafiken i delar av Skåne men det rör sig till en början främst om några enstaka linjer i Malmö.

Entreprenörer i biogasens tjänst

Den sista dagen på resan fick vi träffa några fantastiska entreprenörer, Lennart och Ann-Christin på Wapnö, Joakim och Stefan på Alvesta Biogas och Stefan som startat upp med att sälja el- och biogasbilar i Växjö.

Ann-Christin Bengtsson på Wapnö Gård berättar om gårdens kretslopp som resulterar i ”härproducerade” produkter.

Ann-Christin Bengtsson på Wapnö Gård berättar om gårdens kretslopp som resulterar i ”härproducerade” produkter

På Wapnö produceras allt man kan tänka sig i eget varumärke runt Sveriges största mjölkkobesättning. Diversifiering verkar vara devisen och att alla resurser ska omvandlas till värdefulla produkter. Allting sker helt transparant så att man som besökare ska kunna få en inblick bland annat i kornas liv. Deras gödsel rötas och biogasen används främst för kylning i mejeriverksamheten men också till el och värme.

På Alvesta biogas har dussinet bönder slagit sig samman och byggt Sveriges senaste biogasanläggning som stod klar 2014. I korta drag kan man säja att gödseln till anläggningen inte transporteras mer än förut och att det finns 10% mer växttillgänglig näring i biogödseln efter rötning. Slakteriavfall är ett viktigt substrattillskott vilket gör att mer biogas finns tillgängligt i Kronoberg. Ekonomin har gått bra med svarta siffror ända från början.

Alvesta biogas samverkar med andra lokala aktörer där Stefan på El- och biogasbilar och Småländska bränslen är en. Han bygger upp en lokal bränslemarknad bland annat genom en ny mack vid E4:an vid Ljungby. Inte nog med det. Han förser dessutom regionen med begagnade bilar i sin nystartade bilhall som är samlokaliserad med Konvegas som konverterar Suzukis olika modeller. Vi fick förstå att det måste finnas en bra efterfrågan på begagnade gasbilar för att det ska gå att sälja nya. Med dåliga andrahandsvärden blir gasbilar inget attraktivt alternativ.

El-och biogasbilar i Växjö lockar bland annat med en Mercedes E200 NGD och lär ut hur man tankar

El-och biogasbilar i Växjö lockar bland annat med en Mercedes E200 NGD och lär ut hur man tankar

BRCs verksamhet handlar om samproduktion av kunskap här illustrerat av Murat Mirata från LiU i samspråk med Björn Goffeng från OX2.

BRCs verksamhet handlar om samproduktion av kunskap här illustrerat av Murat Mirata från LiU i samspråk med Björn Goffeng från OX2.

BRC och Scandinavian Biogas Fuels på European Biomass Conference & Exhibition (EUBCE)

I samarbete med Biogas Reserach Center (BRC), och som en del av Life-projektet EffiSludge, organiserar Scandinavian Biogas Fuels ett tekniskt besök på sin biogasanläggning i Södertörn som en del av programmet för EUBCE 2017. Besöket är ett unikt tillfälle att se hur avfall, steg för steg, kan omvandlas till värdefulla produkter som biogas och gödningsmedel.

Läs mer om evenemanget här.

Läs mer om EUCBE och om ni vill delta i evenemanget anmäler ni er här.

Hur blev transporterna fossiloberoende?

I samband med Ekotransport 2030 den 26 april arrangerades också ett side-event av Cleantech Östergötland och Östgötautmaningen som hette ”Välkommen till år 2025 – Hur transporterna blev fossiloberoende!”. Seminariet var mycket välbesökt och utspelade sig 2025 när Östergötland lyckats ställa om transportsektorn till fossilfrihet.

Det föll på BRCs föreståndare, Mats Eklunds, lott att förklara hur detta kunnat ske. De viktigaste faktorerna bakom denna förändring var:

  • Den stora normförskjutning som skedde hos medborgarna/konsumenterna där fossila bränslens negativa konsekvenser synliggjordes på ett nytt sätt.
  • Viktiga företag inom till exempel dagligvaruhandeln med flera som har en nära relation till sina kunder blev viktiga aktörer som drev på övergången till förnybara drivmedel. Några ören dyrare per livsmedelsvara var ett billigt pris för att bli fossilfri. Producerande företag fortsatte att professionaliseras, konsolideras och diversifierade sin affär.
  • Samhällets och politikens förmåga till helhetssyn utvecklades vilket ledde till bättre policyintegration mellan sektorer och geografiska nivåer samt att nya typer av styrmedel infördes.

I de olika utfrågningarna på seminariet framträdde köpare och utförare av transporter tillsammans med drivmedelsleverantörer som till exempel Gasums ABs nya VD, Markus Olsson och Svensk Biogas VD, Mattias Philipsson. Expansion för biogasen i tunga transporter och fördelarna med flytande biogas var några teman. Trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith gav Östergötland goda chanser att lyckas bland annat genom sin långa kretslopps- och biogastradition.

Från Henrik Henrikssons, Scania, presentation där han betonade att det finns klimateffektiva alternativ inom Scanias portfölj tillgängliga för implementering idag. Det finns ingen anledning att vänta.

Från Henrik Henrikssons, Scania, presentation där han betonade att det finns klimateffektiva alternativ inom Scanias portfölj tillgängliga för implementering idag. Det finns ingen anledning att vänta.

Den största behållningen på hela Ekotransport 2030 var Scanias VD, Henrik Henriksson, som uppmanade alla att ta vara på det vi redan har och att vi behöver alla biodrivmedel. Han berättade att Scania håller på med många intressanta framtida teknikspår men istället för att prata om det förespråkade han handling i riktning mot alla bra biodrivmedel som redan finns.

BRC lyfter biogasfrågan högre upp på den nationella agendan

I minglet mötte BRCs föreståndare Mats Eklund bland annat Anders Lewald från Energimyndigheten som var den som redan 2008 föreslog att den pågående samverkan mellan aktörer på Linköpings Universitetet och biogassektorn skulle kunna bli ett kompetenscentrum.

I minglet mötte BRCs föreståndare Mats Eklund bland annat Anders Lewald från Energimyndigheten som var den som redan 2008 föreslog att den pågående samverkan mellan aktörer på Linköpings Universitetet och biogassektorn skulle kunna bli ett kompetenscentrum.

Under fredagen den 21/4 hölls konferensen fossilfritt Östergötland i Norrköping med drygt 200 deltagare. Det var det första steget i en serie konferenser som arrangeras av Fossilfritt Sverige med samordnaren Svante Axelsson i spetsen, denna gång i samarbete med Norrköpings kommun och Cleantech Östergötland. Detta var dessutom ett bra tillfälle att nå den nationella politiken med miljöminister Karolina Skog i spetsen.

BRCs föreståndare fick chansen att presentera hur biogaslösningar bidrar till värdeskapande och hjälper oss att uppfylla FNs utvecklingsmål för hållbar utveckling. Dessutom ingick han i den första av två paneldiskussioner som handlade om förutsättningarna för biogasens utveckling. Den andra berörde också biogasområdet eftersom den handlade om användning av grödbaserade råvaror till biodrivmedelsproduktion. Flera aktörer som Klas Gustafsson från Tekniska Verken och Göran Gunnarsson från Region Östergötland bidrog till att lyfta fram betydelsen av helhetssyn i politiken för att förstå betydelsen och driva på utvecklingen av biogaslösningarna.

Genom upplägget och flera bra insatser fick biogaslösningarna ett mycket stort utrymme på konferensen och flera talare kom senare att återkomma till biogaslösningarna. Det verkligt intressanta var att miljöminstern uttryckte att biogasområdet har varit styvmoderligt behandlat och avser att ta sig an det nu när frågorna om reduktionsplikt och bonus-malus har avancerat.
Kontentan är att vi som var där tillsammans lyfte upp biogasfrågan en aning högre upp på den nationella agendan.

BRC väl representerat på biogasseminarium med riksdagspolitiker

Den 19 april hölls ett seminarium med titeln ”Biogas – ett system för ett hållbart samhälle” med riksdagspolitiker som en viktig målgrupp. Som värdar stod riksdagsledamöterna Lise Nordin (mp) och Rickard Nordin (c) tillsammans med Energigas Sverige. Innehållet var två paneldiskussioner med olika aktörer. Bland annat vittnade representanter för branscherna restaurang, kafferosteri och åkeri om att det går väldigt bra att använda biogas i Stockholm som en del av sitt miljöarbete och dessutom få nya affärer på köpet.

Exif_JPEG_PICTURE

Professor Mats Eklund diskuterar biogasens roll i det hållbara samhället.

BRC var väl representerat i programmet. Först ut fick Mats Eklund, BRCs föreståndare förklara vilka värden som biogaslösningarna skapar. Särskild tyngdpunkt lades vid näringspolitiska aspekter av biogas. Dels i form av att slakterier, mejerier, fiskberedningsindustri och annan livsmedelsindustri kan öka sin konkurrenskraft med hjälp av biogaslösningar. Dels i form av att en fortsatt efterfrågan på biogas kan fortsätta stärka konkurrenskraften för lantbruk och pappers- och massaindustri. Om man dessutom ser på biogasutvecklingen i Sverige i ett globalt perspektiv så betonade Mats potentialen i vad Sverige kan göra i världen på biogasområdet anförda av dragloket Scania.

I den andra paneldiskussionen ingick BRC-medlemmarna Magnus Börjeson, Högåsa gård och AgroÖst och Lars Sjösvärd från Swedish Biogas tillsammans med representanter för Stockholms gasnät och kemiindustrin. Mycket av diskussionen kom att handla om betydelsen av biogödsel från biogasproduktion för att kunna bedriva ekologisk odling. I fallet  Skåne menade Lars att det blir svårare att erbjuda lokalt odlad ekologisk mat om inte Jordbergaanläggningen kan finnas kvar och sälja sin gas.

Många ville stanna kvar och diskutera efteråt och flera politiker, främst från c och Mp hade fått en bra fördjupning om möjligheter och problem för utvecklingen av biogasområdet.

BRC delar östgötsk kritik mot nytt EU-fördrag om biodrivmedel

EU har lagt ett förslag till uppdatering av förnybarhetsdirektivet (Clean Energy for All Europeans, REDII) som drastiskt ändrar synen på biodrivmedel. Förslaget syftar till att fasa ut grödobaserade drivmedel till förmån för drivmedel från avfall och skogsrester, så kallade avancerade drivmedel.

Region Östergötland är en av initiativtagarna till ett gemensamt yttrande från 30 offentliga och privata organisationer och företag i Östergötland, däribland BRC.

Aktörerna bakom yttrandet menar att lagen måste utformas så att medlemsstaterna får incitament att premiera biodrivmedel på ett teknikneutralt sätt utifrån ett systemperspektiv där miljö- och klimatnytta avgör. Avancerade biobränslen bör gynnas, men inte på bekostnad av andra biodrivmedel som uppfyller kraven på hög klimatnytta.

Läs yttrandet här.

Ett pressmeddelande från Cleantech Östergötland finns här.

Framtidens biogaslösningar – vilka råvaror skall användas?


Tidigare forskning har visat att biogas leder till många nyttor och skapar många olika slags värden. Även när de hårdaste hållbarhetskriterierna granskas står sig biogas mycket bra. Trots detta produceras bara en liten andel av vad som vore möjligt. Sveriges 2 TWh skulle sannolikt kunna tiodubblas. En av de många utmaningarna på vägen rör vilka substrat som ska användas för att komma dit.

Blåmusslor

Blåmusslor

Forskarna Jonas Ammenberg och Roozbeh Feiz har tillsammans med BRCs företag närmat sig substratfrågan på ett systematiskt sätt och tagit fram en multikriteriemetod som bygger på vetenskapligt baserad kunskap. Metoden utvärderar flera relevanta områden, som olika potentialer, affärsaspekter, styrmedel samt miljöprestanda. Den bygger på att information om varje substrat uttrycks i 17 olika indikatorer baserat på kunskap från en litteraturdatabas med ca 650 insamlade artiklar och rapporter. På det sättet kan olika substrat jämföras och problematiska områden identifieras.

-”Det finns mycket forskningsbaserad kunskap som handlar om olika biogassubstrat men mycket få studier har försökt sig på att skapa struktur och mening ur all denna kunskap” menar Roozbeh Feiz, post-doc i BRC.

foodwaste

Matavfall

Jonas Ammenberg menar att metoden bidrar till att bredda beslutsunderlagen vilket behövs inom biogasområdet. – ”I många diskussioner i samhället blir det fokus på enskilda funktioner, perspektiv och typer av påverkan – exempelvis transport, utsläpp från avgasrör och klimatfrågor – men biogaslösningar handlar om så mycket mer”.

Gasterosteus aculeatus

Spigg

Under metodutvecklingen har forskarna provat metoden på etablerade substrat som utsorterat matavfall men också på nyheter som halm och spigg från Östersjön. Genom multikriteriemetoden har det gjorts tydligt till exempel att halm och odlade blåmusslor har flera svagheter som biogassubstrat men också att alla substrat lider av svårigheten att ha en tillräckligt lång planeringshorisont för att utveckla en konkret affärsplan.

 

Företagen har uttryckt att de i viss mån redan jobbar på det här sättet med att undersöka många olika kriterier för substrats lämplighet. Metoden tillför struktur och stringens som gör det möjligt att dokumentera det egna lärandet på ett bra sätt. En annan målgrupp för kunskapen och metoden är de policyaktörer som önskar se biogaslösningarna expandera. De kan få hjälp med att identifiera flaskhalsar för utvecklingen med metoden.

leycrops

Vall

straw

Halm

Några andra som vill använda metoden är de besökare till BRC som med hjälp av EU-stöd håller på att utveckla biogasen som problemlösare och drivmedelsleverantör på Kuba. De menade att de saknat en systematisk metod som kan stödja beslutsfattande om hur biogaslösningarna ska utvecklas för att få största möjliga nytta. Hittills har de mest fokuserat på gödsel, slakteriavfall och restprodukter från sockerindustrin men nu är de angelägna att använda multi-kriteriemetoden på flera möjliga substrat.

– ”De gillade den relativt enkla men breda och transparenta approachen vi har i metoden, avslutar Roozbeh med”.

Läs mera i: BRC-rapporten ”Systematic assessment of feedstock for an expanded biogas production- a multi-criteria approach”och i de vetenskapliga artiklarna:

Assessment of feedstocks for biogas production, part I—A multi-criteria approach

Assessment of feedstocks for biogas production, part II—Results for strategic decision making

Kontakta forskarna:

Jonas Ammenberg

Roozbeh Feiz