Nyheter

Biogas inte ett bränsle i mängden

Biogas har samhällsnyttor långt utöver att vara ett fossilfritt bilbränsle och bidrar till samtliga FN:s hållbarhetsmål. Det visar Linda Hagman och Mats Eklund, Biogas Research Center, i en vetenskaplig rapport.

Rapporten är framtagen inom EU-projektet ”Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas” på uppdrag av organisationen Biogas Öst. Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, och Biogas Research Center, BRC, har grävt sig ner i den vetenskapliga litteraturen från de senaste 20 åren.

Linda Hagman– Jag har kritiskt granskat vilka av biogasens nyttor som finns vetenskapligt beskrivna. Några nyttor är mycket väl belagda, särskilt inom jordbruket, medan det finns färre studier kring andra. Få forskare har exempelvis anlagt ett systemperspektiv och tittat på helheten, säger hon.

Trots detta har hon i den vetenskapliga litteraturen hittat stöd för att biogasen bidrar till FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Några direkt och andra, som jämställdhet och god utbildning för alla, lite mera indirekt.

– Det förvånade mig verkligen, men biogasens bidrag till alla FN:s hållbarhetsmål finns väl dokumenterade i litteraturen, säger hon.

Hon har delat in studien i avsnitt och tittat på biogasens användning, på det material som finns kvar efter rötning – digestatet, på avfallsbehandlingen och på samhällseffekter av biogaslösningar. 34 olika nyttor finns beskrivna, några exempel är minskning av koldioxidutsläpp, självförsörjning av energi, fossilfritt bränsle, värme och el, mindre gifter i lantbruket, bättre ekonomi för bönder, bättre nyttjande och cirkulation av näringsämnen, effektivare vattenrening, ökad resurseffektivitet, minskning av metanutsläpp till luften, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Nyttorna finns i den industrialiserade delen av världen, men även i utvecklingsländer där biogasen i ännu högre grad kan bidra till ekonomisk tillväxt.

– I diskussionerna här i Sverige ses biogasen som ett fordonsbränsle och inte mer än så, men nyttan är så vida mycket större, påpekar Linda Hagman.

Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC, är bekymrad över utvecklingen för de inhemska fossilfria drivmedlen:

Mats Eklund– Vi har flera inhemska bränslen i dag med oerhört bra hållbarhetsprestanda, som etanol, biogas och RME. Användning och produktion ökar inte nämnvärt för något av dem. Det vi från forskarhåll ser som de bästa alternativen växer inte, trots de ambitiösa miljömålen. Vår roll som forskare är att grunda våra slutsatser på evidens, medan myndigheter och politiker riskerar att se på forskning som vilket särintresse som helst.

Mats Eklund konstaterar också att det enda fossilfria bränsle som växer i dag är HVO, som importeras, och som inte ger några av de dynamiska effekter som de inhemska bränslena gör.

Ett annat problem han ser är att ingen myndighet har till uppgift att se till helheten, vilket också gör det extra problematiskt att ta tillvara de inhemska bränslenas samhällsnyttor.

– Det är hög tid att ansvariga politiker fokuserar på långsiktig hållbarhet och inte enbart på fossilfrihet.  Ska målen uppnås behövs alla bra alternativ och vi kan inte sitta längre och vänta.

Mats Eklund om en av dagens stora samhällsutmaningar (två minuter):

Relaterade länkar

Rapporten ”The Role of Biogas Solutions in the Circular and Bio-based Economy”, finns att ladda ner från Biogas Öst.

Monica Westman Svenselius 2017-02-01
monica.westman@liu.se

BRC medverkar 1st International ABWET Conference

Från 19 – 20 januari medverkar två BRC forskare – Annika Björn och Sepehr Shakeri Yekta,  vid konferensen ”1st International ABWET Conference: Waste-to-bioenergy: Applications in Urban areas” som äger plats i Champs-sur-Marne, Frankrike.

Annika Björn kommer att presentera forskningsresultat från BRC (DP6 Etapp 1) under titeln: ”Feasibility of OFMSW co-digestion with sewage slufge for increasing biogas production at wastewater treatment plants”.

Docentföreläsning i Kemi med inriktning mot proteinvetenskap

Välkomna på docentföreläsning i Kemi med inriktning mot proteinvetenskap den 12 januari.

Fil dr Martin Karlsson, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi (IFM) föreläser torsdagen den 12 januari kl 10:15 över ämnet ”Bioprospektering för identifiering av industriellt relevanta enzymer i mikrobiella samhällen”.
Lokal: Föreläsningssal BL32 (Nobel). Linköpings universitet, Campus Valla, B-huset, ingång 23.

10-12 april 2017: International Biomass Conference & Expo

10-12 april 2017 går International Biomass Conference & Expo av stapeln i Minneapolis. Mässan samlar nuvarande och framtida aktörer inom områdena bränslen, elkraft och kemikalier med ursprung från biomassa.

En delegation från Sverige samordnas av Energimyndigheten där svenska företag och aktörer tillsammans kan skapa ett större genomslag för den teknik, de lösningar och det kunnande som finns här. Har du några frågor eller redan nu vill anmäla intresse – kontakta då Viktor Lundqvist på Hifab.


 

Hifab AB
Magasinsgatan 22
411 18 Göteborg
Tel: +46 10 476 60 27
sms: +46 73 962 82 26
www.hifab.se

 

Ny studie visar biogasens samhällsnyttor

I en rapport som Biogas Research Center tagit fram har det undersökts vilket vetenskapligt stöd som finns för de samhällsnyttor som biogaslösningar bidrar till. Rapporten innehåller även en analys av dessa nyttor i förhållande till FNs 17 hållbarhetsmål.

En studie av Biogas Research Center har konstaterat att det finns ett gott vetenskapligt stöd för biogasens många samhällsnyttor. Nedan visas ett urval av de nyttor som biogaslösningar bidrar till kopplat till olika delar av biogasprocessen. De presenteras i fallande ordning utifrån hur vanligt förekommande de är i vetenskaplig litteratur.

BRC-rapport-2016

 

Länkar:

 

Biogas 2020 – en skandinavisk biogasarena

Biogas 2020 är en skandinavisk biogasarena som koordineras av Innovatum i Trollhättan. Den 26 och 27 oktober arrangerade de en välbesökt konferens och mässa för biogasaktörer.

BRC var representerat i programmet av Mats Eklund som pratade under titeln ”Biogaslösningarnas roll i en cirkulär och biobaserad ekonomi”. Det centrala budskapet var att biogaslösningarna kan möjliggöra och underlätta utvecklingen av framtidens bioraffinaderier. Existerande symbiotiska nätverk som till exempel det i Lidköping, med bland andra Lantmännen Reppe och Swedish Biogas International, är levande exempel på god väg mot hållbara och biobaserade industriella system som skapar mycket värde på ett resurseffektivt sätt.

Aqua Enviro ger kurs om att göra det mesta av dina rötrester

Aqua Enviro ger kurs  från 7 -8 december 2016, Aqua Enviro Event Suite, Wakefield, England.

Denna 2-dagars kurs passar alla som är intresserade av att göra det mesta av sin anläggning – oavsett om du överväger att bygga en ny anläggning eller om du ämnar genomföra växtuppgraderingar för att öka värdet på rötrester. Kursen bygger på fallstudier, vanliga driftsproblem och praktiska lösningar för att förbättra ekonomin för dig som verkar inom biogödselsektorn, både i befintliga och nya marknader.

För mer information: http://www.aquaenviro.co.uk/courses/anaerobic-digestion-bioresources-training/

Biogas och cirkulär ekonomi

Onsdagen den 12/10 var det konferens i anrika Tingshuset i Nyköping, med presentationer och diskussion om hur vi kan nå en fossilfri fordonsflotta. I konferensen deltog politiker, kommuntjänstemän, representanter för regioner och intresseorganisationer, företag och forskare.  

Mattias Goldmann (VD Fores) höll en inspirerande inledningspresentation och fungerade som moderator under dagen. Han lyfte bland annat fram utmaningar, förändringstakt, mål och möjligheter och förespråkade snabba åtgärder inom transportsektorn och att Södermanland agerar proaktivt. En av poängerna var att det ur många perspektiv är bättre med lokala förnyelsebara lösningar än olja från Ryssland eller Nigeria.

Sedan följde presentationer och debatt om alternativ till fossila lösningar, i form av el (antaget att elen inte har fossilt ursprung), vätgas, biogas, biodiesel och bioetanol. Det var en tydlig samstämmighet kring att alla alternativen behövs parallellt, för att kunna nå målen kring fossilfrihet. Om det skall lyckas måste beslutsfattare, allt från politiker på hög nivå till konsumenter, se till att alternativen gynnas.

BRC representerades av universitetslektor och forskare Jonas Ammenberg som pratade om biogas och cirkulär ekonomi. Han började med att poängtera att många utmaningar kan hänföras till en ökad konsumtion och linjära flöden, vilket leder till utarmade resursbaser, miljöproblem kopplade till utsläpp och stora mängder avfall. Eftersom samhällsekonomi handlar om hushållning med värdefulla resurser, innebär linjära system enorma kostnader. Som en respons lyfts cirkulär och biobaserad ekonomi fram, d.v.s. ekonomi med mer slutna flöden som till större del är baserad på förnyelsebara råvaror. Jonas gav exempel på en bioraffinaderiutveckling, där biogasen passar väl och spelar en viktig roll, bl.a. eftersom den är flexibel och kan hantera olika typer av restprodukter. Vidare illustrerades det breda spektrum av positiva synergieffekter som smarta biogaslösningar kan medföra, vilka leder till cirkulär ekonomi och därmed till bättre hushållning med samhällets resurser = bättre samhällsekonomi. Men för att realisera detta måste biogas oftare ses som mer än ett drivmedel. Det handlar om att låta de linjära systemen (t ex baserade på fossila bränslen) ta sina kostnader samt se till att de cirkulära får betalt för sina nyttor. Biogaslösningar innebär i många fall mer biobaserad och cirkulär ekonomi.

Mer information från konferensen finns här: Länk till LSt Södermanland

Biogas lockar Johannesburg

Mats Eklund and Mrs Baker

Sydafrikanska Johannesburg vill bidra till att minska klimatpåverkan, lösa sina avfallsproblem och bli en grönare stad. I sitt sökande efter idéer och kunskap kom de till Linköping och professor Mats Eklund.

Det är lång väg från storstaden Johannesburg med fler än fem miljoner invånare till det betydligt mindre biogasfästet Linköping, långt upp i norr. Makhosazana Baker och Thabo Mahlatsi från staden Johannesburg och professor Edison Muzenda och Samson Masebinu från universitetet i Johannesburg fann det vara väl värt en resa. Trots de stora olikheterna fick de massor av inspiration och hoppas mycket på ett fortsatt forskningssamarbete.

– Vi har skickat in ansökningar såväl till sydafrikanska finansiärer som till svenska, intygar Mats Eklund,  professor i industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas research center, BRC,  vid LiU och Edison Muzenda, professor vid Process, energy and environmental technology station, vid universitetet i Johannesburg.

I knappt två veckor har den sydafrikanska delegationen varit på besök, de deltog i den internationella biogaskonferens som hölls inom EU-programmet ATBEST, de har besökt Tekniska verken, träffat politiker i Linköpings stadshus, diskuterat med LiU-forskare engagerade i BRC, besökt Scandinavian Biogas och andra företag, och även studerat biogasbussar hos Scania i Södertälje.

Bland många andra utmaningar storstaden Johannesburg har att brottas med, som social oro, brist på politisk stabilitet och brist på pengar till miljösatsningar behöver de hitta en lösning på avfallshanteringen. Inom några år är de fyra deponier som finns runt Johannesburg fulla och fler får det inte bli.

Stadsägda företaget Pikitup tar hand om 1,5 miljoner ton sopor per år. 93 procent av allt avfall från hushåll och industrier i staden hamnar idag på deponi. Bara sju procent cirkuleras.

– Målet är att vi till 2040 ska ha vänt de siffrorna, då ska sju procent läggas på deponi och resten återanvändas eller återvinnas, berättar Samson Masebinu.

Samson Masebinu, Johannesburgs universitetHan och kollegerna vid universitetet i Johannesburg har gjort en studie där de undersökt och kategoriserat avfallet vid en av stadens deponier, hela 34 procent är organiskt avfall. Staden själv äger en stor frukt- och grönsaksmarknad och bara den genererar drygt 327 ton organiskt avfall per dag. Det vill säga ett utmärkt substrat för biogastillverkning, samtidigt som det saknas ett kostnadseffektivt fossilfritt bränsle till stadens alla bussar.

Det finns visserligen ett antal biogasreaktorer runt om i området, men därifrån genereras el, även det viktigt för en storstad.

– Det vi har sett under vistelsen är att ni har EU som en drivande kraft, det finns en politisk vilja och ett starkt samarbete mellan kommunerna, företagen och de kommunala bolagen. Medborgarna är engagerade och delaktiga. Ni har tidplaner och vet vilket som är nästa steg. Ni har finansiella muskler och affärsmodeller som fungerar och inte minst så har ni forskning som underbygger de steg som tas. Allt detta leder att ni tänker i integrerade system, konstaterar Samson Masebinu.

– Att skapa ett integrerat system är naturligtvis omöjligt om inte de olika intressenterna samarbetar, men system tar tid att skapa. Det viktiga för er är att identifiera de viktigaste aktörerna och få dem att arbeta med ett större mål framför ögonen. Jag kan och ska inte berätta för er hur ni ska göra, men ett råd är att arbeta både med långsiktiga mål och visioner och börja bygga i liten skala för att dra lärdomar. Och lova inte mer än ni kan hålla, sa Mats Eklund.

Mr Mahlatsi, JohannesburgMakhosazana Baker och Thabo Mahlatsi (till vänster) nickar och konstaterar att staden också behöver ha ett tätare samarbete med Johannesburgs universitet och tackar dem varmt för att resan blev av.

Hur hittade de då till Linköping:

Jo, berättar professor Edison Muzenda, en av hans professorkolleger tillbringade en sabbatstermin i Tyskland där intresset för biogas är stort. Via kollegorna där och sökningar på nätet hittade han Biogas research center och Mats Eklund.

Professor Edison Muzenda– Vi är inte så mycket för att boka tider för sammanträffande i Afrika, vi hälsar på istället, förklarar Edison Muzenda.

Den sydafrikanske professorn stod alltså plötsligt i Mats Eklunds arbetsrum och ville skapa kontakt.

– Ja, han stod där i mitt rum så jag fick ju lyssna, säger Mats Eklund med ett skratt. Jag frågade om han åkt ända från Sydafrika men nejdå, bara från Tyskland.

Kontakt uppstod och om båda parter får som de önskar så blir nästa möte på universitetet i Johannesburg i början av nästa år.

Makhosazane Baker, Thabo Mahlatsi och Edison Muzenda

Makhosazane Baker och Thabo Mahlatsi från Johannesburgs stad och professor Edison Muzenda, Johannesburgs universitet.

 

Monica Westman Svenselius 2016-10-04

Mer akvatisk biomassa – fokus för workshop

Den 19-20 september ordnade BRC genom projekt IP5 “Biogas från Akvatisk Biomassa” en workshop tillsammans med Sotenäs Symbioscenter. I ett soligt Smögen samlades nationella och regionala myndigheter, entreprenörer, forskare och potentiella finansiärer för att diskutera temat ”Bioraffinaderier och biogaslösningar i en blå bioekonomi”
Workshop participantsDe omkring 40 deltagarna fick lyssna till initierade presentatinoer av olika företag och forskare som arbetar aktivt med att skörda eller odla olika organismer i näringsrikt vatten för att producera en rad olika produkter, varav biogas är en. Presentationerna varvades med livliga gruppdiskussioner kring vad som krävs för att få fart på utvecklingen inom detta område. En rad kreativa ideer om hur goda initiativ ska kunna bli lönsamma affärer ventilerades med bade myndigheter och några potentiella investerare. Efter första dagens aktiviteter bjöd företagen Rena Hav och Swedish Algae Factory på en visning av sin pilotanläggning för landbaserad laxodling i kombination med produktion av kiselalger. Diskussionerna avrundades sen i en av Smögens fiskebodar.

En slutsats från mötet är att det är angeläget och viktigt att realisera en del av den potential för produktion av mat, djurfoder och förnyelsebar energi som finns i olika sorters akvatisk biomassa, och att biogasproduktion fyller en viktig funktion i denna kontext. Bättre förutsättningar för innovativa affärsideer skulle skapas om samhället skulle prioritera och göra det lönsamt att utveckla mer kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.

Här hittar du sammanfattning av mötet: Summary-and-way-forward.pdf

Vill du veta mer om mötet så finner du dokumentationen här nedan.

Presentationer: