Nyheter

Biogas lockar Johannesburg

Mats Eklund and Mrs Baker

Sydafrikanska Johannesburg vill bidra till att minska klimatpåverkan, lösa sina avfallsproblem och bli en grönare stad. I sitt sökande efter idéer och kunskap kom de till Linköping och professor Mats Eklund.

Det är lång väg från storstaden Johannesburg med fler än fem miljoner invånare till det betydligt mindre biogasfästet Linköping, långt upp i norr. Makhosazana Baker och Thabo Mahlatsi från staden Johannesburg och professor Edison Muzenda och Samson Masebinu från universitetet i Johannesburg fann det vara väl värt en resa. Trots de stora olikheterna fick de massor av inspiration och hoppas mycket på ett fortsatt forskningssamarbete.

– Vi har skickat in ansökningar såväl till sydafrikanska finansiärer som till svenska, intygar Mats Eklund,  professor i industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas research center, BRC,  vid LiU och Edison Muzenda, professor vid Process, energy and environmental technology station, vid universitetet i Johannesburg.

I knappt två veckor har den sydafrikanska delegationen varit på besök, de deltog i den internationella biogaskonferens som hölls inom EU-programmet ATBEST, de har besökt Tekniska verken, träffat politiker i Linköpings stadshus, diskuterat med LiU-forskare engagerade i BRC, besökt Scandinavian Biogas och andra företag, och även studerat biogasbussar hos Scania i Södertälje.

Bland många andra utmaningar storstaden Johannesburg har att brottas med, som social oro, brist på politisk stabilitet och brist på pengar till miljösatsningar behöver de hitta en lösning på avfallshanteringen. Inom några år är de fyra deponier som finns runt Johannesburg fulla och fler får det inte bli.

Stadsägda företaget Pikitup tar hand om 1,5 miljoner ton sopor per år. 93 procent av allt avfall från hushåll och industrier i staden hamnar idag på deponi. Bara sju procent cirkuleras.

– Målet är att vi till 2040 ska ha vänt de siffrorna, då ska sju procent läggas på deponi och resten återanvändas eller återvinnas, berättar Samson Masebinu.

Samson Masebinu, Johannesburgs universitetHan och kollegerna vid universitetet i Johannesburg har gjort en studie där de undersökt och kategoriserat avfallet vid en av stadens deponier, hela 34 procent är organiskt avfall. Staden själv äger en stor frukt- och grönsaksmarknad och bara den genererar drygt 327 ton organiskt avfall per dag. Det vill säga ett utmärkt substrat för biogastillverkning, samtidigt som det saknas ett kostnadseffektivt fossilfritt bränsle till stadens alla bussar.

Det finns visserligen ett antal biogasreaktorer runt om i området, men därifrån genereras el, även det viktigt för en storstad.

– Det vi har sett under vistelsen är att ni har EU som en drivande kraft, det finns en politisk vilja och ett starkt samarbete mellan kommunerna, företagen och de kommunala bolagen. Medborgarna är engagerade och delaktiga. Ni har tidplaner och vet vilket som är nästa steg. Ni har finansiella muskler och affärsmodeller som fungerar och inte minst så har ni forskning som underbygger de steg som tas. Allt detta leder att ni tänker i integrerade system, konstaterar Samson Masebinu.

– Att skapa ett integrerat system är naturligtvis omöjligt om inte de olika intressenterna samarbetar, men system tar tid att skapa. Det viktiga för er är att identifiera de viktigaste aktörerna och få dem att arbeta med ett större mål framför ögonen. Jag kan och ska inte berätta för er hur ni ska göra, men ett råd är att arbeta både med långsiktiga mål och visioner och börja bygga i liten skala för att dra lärdomar. Och lova inte mer än ni kan hålla, sa Mats Eklund.

Mr Mahlatsi, JohannesburgMakhosazana Baker och Thabo Mahlatsi (till vänster) nickar och konstaterar att staden också behöver ha ett tätare samarbete med Johannesburgs universitet och tackar dem varmt för att resan blev av.

Hur hittade de då till Linköping:

Jo, berättar professor Edison Muzenda, en av hans professorkolleger tillbringade en sabbatstermin i Tyskland där intresset för biogas är stort. Via kollegorna där och sökningar på nätet hittade han Biogas research center och Mats Eklund.

Professor Edison Muzenda– Vi är inte så mycket för att boka tider för sammanträffande i Afrika, vi hälsar på istället, förklarar Edison Muzenda.

Den sydafrikanske professorn stod alltså plötsligt i Mats Eklunds arbetsrum och ville skapa kontakt.

– Ja, han stod där i mitt rum så jag fick ju lyssna, säger Mats Eklund med ett skratt. Jag frågade om han åkt ända från Sydafrika men nejdå, bara från Tyskland.

Kontakt uppstod och om båda parter får som de önskar så blir nästa möte på universitetet i Johannesburg i början av nästa år.

Makhosazane Baker, Thabo Mahlatsi och Edison Muzenda

Makhosazane Baker och Thabo Mahlatsi från Johannesburgs stad och professor Edison Muzenda, Johannesburgs universitet.

 

Monica Westman Svenselius 2016-10-04

Mer akvatisk biomassa – fokus för workshop

Den 19-20 september ordnade BRC genom projekt IP5 “Biogas från Akvatisk Biomassa” en workshop tillsammans med Sotenäs Symbioscenter. I ett soligt Smögen samlades nationella och regionala myndigheter, entreprenörer, forskare och potentiella finansiärer för att diskutera temat ”Bioraffinaderier och biogaslösningar i en blå bioekonomi”
Workshop participantsDe omkring 40 deltagarna fick lyssna till initierade presentatinoer av olika företag och forskare som arbetar aktivt med att skörda eller odla olika organismer i näringsrikt vatten för att producera en rad olika produkter, varav biogas är en. Presentationerna varvades med livliga gruppdiskussioner kring vad som krävs för att få fart på utvecklingen inom detta område. En rad kreativa ideer om hur goda initiativ ska kunna bli lönsamma affärer ventilerades med bade myndigheter och några potentiella investerare. Efter första dagens aktiviteter bjöd företagen Rena Hav och Swedish Algae Factory på en visning av sin pilotanläggning för landbaserad laxodling i kombination med produktion av kiselalger. Diskussionerna avrundades sen i en av Smögens fiskebodar.

En slutsats från mötet är att det är angeläget och viktigt att realisera en del av den potential för produktion av mat, djurfoder och förnyelsebar energi som finns i olika sorters akvatisk biomassa, och att biogasproduktion fyller en viktig funktion i denna kontext. Bättre förutsättningar för innovativa affärsideer skulle skapas om samhället skulle prioritera och göra det lönsamt att utveckla mer kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.

Här hittar du sammanfattning av mötet: Summary-and-way-forward.pdf

Vill du veta mer om mötet så finner du dokumentationen här nedan.

Presentationer:

Manar till kamp för biogasen

”Vi måste berätta för världen att vi redan i dag kan täcka 50 procent av EUs miljömål för transportsektorn med biobränslen”. Willy Verstraete, professor emeritus i Gent, manade till kamp på ATBEST biogaskonferens i Linköping.

Willy VerstraeteWilly Vertsraete är biogasforskningens nestor, han blev professor vid universitetet i Gent 1979 och har varit emeritus sedan 2011. Han är med i den internationella referensgrupp som finns vid Biogas Research Center, ett kompetenscentrum för biogasforskning vid LiU.  Han var också den självklara huvudtalaren när EU-programmet ATBEST, finansierat inom det sjunde ramprogrammet, höll sin första internationella konferens ”Biogas för framtiden”, i Linköping.

– I Sverige kan vi öka produktionen av biobränslen med en faktor fyra på tio år, säger han.

Han är full av energi och sprider engagerade liknelser omkring sig som får deltagarna att skratta men också att tänka efter. Som att de mikroorganismer som sköter rötningen i biogasreaktorerna är sociala varelser som har ett eget internet – som tyvärr inte vi har tillgång till.

– De kommunicerar med nanotrådar och de har mycket att tala om, vår uppgift är att få dem att samarbeta ännu bättre, säger han, och påpekar att världens biogasforskare måste börja söka inte bara efter nya mikroorganismer som är metanbildande, utan också efter dem som kommunicerar och binder ihop annars helt oordnade system.

För det är i ordnade system som biogasutbytet blir som bäst.

– Vi har helt nyligen upptäckt mikroorganismerna och vi har trott att de är fula och elaka. De  är många, de samarbetar och de förändras ständigt. Det kan vara så mycket som 80 procent av mikroorganismerna som vi ännu inte känner till.  Den goda nyheten är att de följer naturens lagar och får vi bara kläm på hur de interagerar kan vi snart också hjälpa och förändra dem, säger han.

Några tänkbara användningsområden är i probiotika, för att förbättra eller förstärka biologiska processer – som i en biogasreaktor, och i livsmedel.

Att mikroorganismerna är i ständig förändring är också en utmaning när biogasproduktionen ska industrialiseras.

– Det går inte att ta patent på mikroorganismer och det stör traditionella tänkare, säger han.

Han lanserar också hypotesen att det inte är så mycket idé att lägga ner möda på att ge mikroorganismerna optimala förhållanden inne i biogasreaktorn. Vad som är optimalt ändras nämligen timme för timme. Bättre är att stöka om lite, förändra förhållandena med jämna mellanrum så att mikroorganismerna håller sig alerta.

– 20 procent av mikroorganismerna ska utföra jobbet och 80 procent ska vara taggade att utmana de 20 procenten.  Och för det behövs invandrare, nya gener som stökar om i systemet och gör det effektivare. Ju mer diversifierat system, desto bättre, säger han.

Han avslutar med att påminna oss om att vatten är en ändlig resurs och att det inte är rimligt att använda dricksvatten till att spola i toaletterna.

– Ni vill inte tala om det fula och äckliga, men även det som kommer ur oss människor är resurser att ta tillvara.

Bjrön-Ola LinnérÄven LiU-professor Björn-Ola Linnér, Tema Miljöförändring,  slog ett slag för biogasen eftersom den hjälper oss att hantera flera av de utmaningar världen står inför.

Hans budskap var tydligt: det går inte att rikta in sig på att bara se till klimatet. Hela klimat- och miljöfrågan hänger samman med andra utmaningar som att kunna hantera nedskräpning av haven, fattigdom, svält, ohälsa, vatten och sanitet till alla, hållbar energi till alla, säkerhet, fred på jorden och mycket mer.

– Det är farligt att tro att all teknik finns utvecklad och att det bara är att använda den. Det fungerar kanske om vi alla kraftigt minskar vår konsumtion. I själva verket krävs både mer forskning och ny teknik, sa han.

Han påpekade dock att under klimatförhandlingarna i Paris var det bara 31 av världens länder som ens nämnde biogas i sina åtaganden för att minska klimatpåverkan. De flesta av dem var utvecklingsländer.

– Under klimatförhandlingarna talades det mycket om transformation, det vill säga förändringar och nya synsätt, medan slutresultatet av överenskommelserna kom att handla om ”transition”, utbyte, där man byter ut ett energislag mot ett annat. Transformation ansågs för radikalt.

–  Biogasen kan ha en viktig roll i transformationen eftersom vi inte bara får fördelar för klimatet. Biogasen hjälper oss att nå flera av hållbarhetsmålen, sa han.

Susanna PflügerSusanna Pflüger, generalsekreterare för European Biogas Association berättade också vad som händer inom biogasområdet i Bryssel.

– En övergång till cirkulär ekonomi har hög prioritet, men det finns inga mål satta för enskilda länder, bara på övergripande nivå.

EU ska vara världsbäst på återbruk och återvinning , ska vara etta och förbli etta.

Men ett av hindren som hon såg är att besluten nu flyttas från Bryssel och ut i medlemsländerna.

– Vi ser att få länder gör något om inte EU puffar på, säger hon.

Hon och hennes organisation har dock viktiga punkter att verka för

  • En intern marknad för biogas och rötprodukter
  • Erkännande av biogas som ett inhemskt, förnyelsebart bränsle
  • Samma regler som gäller för andra biobränslen, grönmärkning etc.
  • Erkännande av biogasens miljönyttor, som minskade utsläpp av koldioxid och metan, möjlighet till återanvändning av fosfor och andra näringsämnen, minskad användning av konstgödsel och mycket mera.

Showroom ScaniaATBEST-konferensen bjöd även på vetenskapliga presentationer kring exempelvis optimering av processer, hur biogasen kan utnyttjas på bästa sätt och inte minst de industriella möjligheterna. I samband med konferensen bjöd också Volvo, Scania och Volkswagen in till ett showroom med den senaste tekniken inom transportsektorn.

– Det som också blev tydligt under konferensen är att vi i framtiden måste se rötningsanläggningarna i ett än större perspektiv och optimera systemen för fler miljönyttor. Exempelvis kan kväve återanvändas för tillverkning av proteiner, säger Annika Björn, universitetslektor vid Tema Miljöförändring och drivande i organisationskommittén för ATBEST-konferensen.

Arrangörer av konferensen var Questor Center, Belfast, Nordirland, LiU, Biogas Research Center, BRC, och Scandinavian Biogas Fuels AB.

 

Alla deltagare

 

Monica Westman Svenselius 2016-09-28
monica.westman@liu.se