Nyheter

Framtidens biogaslösningar – vilka råvaror skall användas?


Tidigare forskning har visat att biogas leder till många nyttor och skapar många olika slags värden. Även när de hårdaste hållbarhetskriterierna granskas står sig biogas mycket bra. Trots detta produceras bara en liten andel av vad som vore möjligt. Sveriges 2 TWh skulle sannolikt kunna tiodubblas. En av de många utmaningarna på vägen rör vilka substrat som ska användas för att komma dit.

Blåmusslor

Blåmusslor

Forskarna Jonas Ammenberg och Roozbeh Feiz har tillsammans med BRCs företag närmat sig substratfrågan på ett systematiskt sätt och tagit fram en multikriteriemetod som bygger på vetenskapligt baserad kunskap. Metoden utvärderar flera relevanta områden, som olika potentialer, affärsaspekter, styrmedel samt miljöprestanda. Den bygger på att information om varje substrat uttrycks i 17 olika indikatorer baserat på kunskap från en litteraturdatabas med ca 650 insamlade artiklar och rapporter. På det sättet kan olika substrat jämföras och problematiska områden identifieras.

-”Det finns mycket forskningsbaserad kunskap som handlar om olika biogassubstrat men mycket få studier har försökt sig på att skapa struktur och mening ur all denna kunskap” menar Roozbeh Feiz, post-doc i BRC.

foodwaste

Matavfall

Jonas Ammenberg menar att metoden bidrar till att bredda beslutsunderlagen vilket behövs inom biogasområdet. – ”I många diskussioner i samhället blir det fokus på enskilda funktioner, perspektiv och typer av påverkan – exempelvis transport, utsläpp från avgasrör och klimatfrågor – men biogaslösningar handlar om så mycket mer”.

Gasterosteus aculeatus

Spigg

Under metodutvecklingen har forskarna provat metoden på etablerade substrat som utsorterat matavfall men också på nyheter som halm och spigg från Östersjön. Genom multikriteriemetoden har det gjorts tydligt till exempel att halm och odlade blåmusslor har flera svagheter som biogassubstrat men också att alla substrat lider av svårigheten att ha en tillräckligt lång planeringshorisont för att utveckla en konkret affärsplan.

 

Företagen har uttryckt att de i viss mån redan jobbar på det här sättet med att undersöka många olika kriterier för substrats lämplighet. Metoden tillför struktur och stringens som gör det möjligt att dokumentera det egna lärandet på ett bra sätt. En annan målgrupp för kunskapen och metoden är de policyaktörer som önskar se biogaslösningarna expandera. De kan få hjälp med att identifiera flaskhalsar för utvecklingen med metoden.

leycrops

Vall

straw

Halm

Några andra som vill använda metoden är de besökare till BRC som med hjälp av EU-stöd håller på att utveckla biogasen som problemlösare och drivmedelsleverantör på Kuba. De menade att de saknat en systematisk metod som kan stödja beslutsfattande om hur biogaslösningarna ska utvecklas för att få största möjliga nytta. Hittills har de mest fokuserat på gödsel, slakteriavfall och restprodukter från sockerindustrin men nu är de angelägna att använda multi-kriteriemetoden på flera möjliga substrat.

– ”De gillade den relativt enkla men breda och transparenta approachen vi har i metoden, avslutar Roozbeh med”.

Läs mera i: BRC-rapporten ”Systematic assessment of feedstock for an expanded biogas production- a multi-criteria approach”och i de vetenskapliga artiklarna:

Assessment of feedstocks for biogas production, part I—A multi-criteria approach

Assessment of feedstocks for biogas production, part II—Results for strategic decision making

Kontakta forskarna:

Jonas Ammenberg

Roozbeh Feiz

Jobba hos oss! BRC söker forskningsassistent för arbete med miljösystemanalys inom biogasområdet

Vill du arbeta med cirkulär ekonomi på riktigt i en internationellt framstående forskningsmiljö?

Missa inte möjligheten att jobba med Sveriges främsta biogasexperter!

Missa inte möjligheten att jobba med Sveriges främsta biogasexperter!

Vill du tillsammans med företag och andra samhällsaktörer ta fram ny kunskap som bidrar till utveckling av hållbara samhällen?

Vill du få chansen att prova på att jobba med forskning?

Då finns ett bra tillfälle här.

Vi söker en forskningsassistent som kommer att jobba med värdeskapande affärer och miljösystemanalys inom biogasområdet i det nationella kompetenscentrumet, Biogas Research Center.

Vill du veta mer? följ länken eller hör av dig till mig med dina frågor.

Mats Eklund, Professor Industriell miljöteknik

http://liu.se/jobba/lediga-jobb?l=sv&&rmpage=job&rmiljösystemanaluys inom biogasområdetmjob=5227&rmlang=SE

Biogas – hållbara lösningar som tar tid

Biogaslösningar tar tid på sig att växa fram och man kan inte förutse vad som kommer ut av en satsning på biogas. Detta och flera andra insikter illustreras i den vetenskapliga artikel som Magdalena Fallde och jag skrivit om framväxten av biogassystemet i Linköping, skriver Mats Eklund Föreståndare Biogas Research Center, Professor Industriell miljöteknik.

Anläggning

Biogasanläggningen i Jordberga i Skåne är Sveriges största produktionsanläggning. Den bidrar med biogas till naturgasnätet och gör det lokala jordbruket mera hållbart. Anläggningen ägs och drivs av Swedish Biogas International, ett av de spin-off-företag som växt fram ur satsningen på biogaslösningar i Linköping.

Biogaslösningar är socio-tekniska system vilket betyder att de består av sina tekniska komponenter, aktörer och institutioner som representerar flera olika sektorer. Detta medför att de är djupt inbäddade i sina samhälleliga sammanhang och att det är en stor utmaning att utveckla dem. All förändring och utveckling i ett socio-tekniskt system kräver en koordination mellan sina tekniska komponenter, aktörer och institutioner. Biogaslösningar innehåller dessutom både produktion och konsumtion som måste utvecklas i samordning. Detta innebär att det tar lång tid att utveckla biogaslösningar på samma sätt som har gällt för alla socio-tekniska system genom historien. Systemen för telekommunikation och el med flera andra har alla utvecklats från att lösa lokala problem till stora nyttiga system. Denna utveckling har tagit mycket lång tid. Sett i detta ljus, är tjugo år en kort tid för att bygga upp en lokal biogaslösning med produktion, marknad och distribution.

Vi behöver vara uthålliga när vi utvecklar socio-tekniska system för att få vara med om att skörda frukterna av alla investeringar och lärande.

Ett socio-tekniskt system kan utvecklas baserat på lokala och regionala initiativ men ju mer de mognar desto mer beroende blir de av de nationella och internationella institutionella villkoren. Policyutvecklingen på dessa nivåer kan underlätta eller försvåra den fortsatta utvecklingen av det socio-tekniska systemet. Just nu riktas många blickar från aktörer i biogasområdet mot den nationella arenan och EU-nivån med förhoppningar om gynnsamma policyvillkor för biogaslösningarna. Utmaningen för policyaktörerna är att jämföra och prioritera bland system som levererar helt olika nyttor inom olika policyområden. Inte nog med att de ska hantera breda livscykelperspektiv inom främst transportsektorn utan dessutom kommer överväganden om indirekta effekter i flera andra sektorer in. Biogaslösningarna har i Sverige i stor utsträckning presenterats och uppfattats som en klimat- och transportfråga. Med detta fokus fångas bara en mindre del av de positiva effekterna av biogaslösningar upp. Under tiden fortsätter importen av fossila bränslen till Sverige från Ryssland att utgöra en ryggrad i den svenska transportsektorn.

De offentliga aktörerna behöver utveckla sin förmåga att hantera integration av flera  policyområden samtidigt för att underlätta för de mest långsiktigt hållbara lösningarna. Forskare och företag behöver utveckla sina metoder för att underlätta denna policyintegration.

Sydafrika

Maria Hjortmark-Byhage och Mattias Persson från Biototal tar emot Mats Eklund, BRCs föreståndare, och Edison Muzenda, Samson Masebinu, Thabo Mahlatsi och Nkosi Baker, alla från Johannesburg, för en diskussion om biogödselns användning. Kunskap och affärer inom biogasområdet sprids idag globalt som ett resultat av satsningen på biogaslösningar i Linköping.

Vad som startade som ett lokalt initiativ bland annat för att lösa lokala miljöproblem kom med åren att utvecklas till något större än så. Under 2000-talet hade biogasverksamheten i Linköping vuxit och konsoliderats och bidrog bland annat till bättre stadsmiljö. Dessutom kom nya företag till genom ”spin-offs”. Dessa aktörer har utvecklat området genom att fortsätta höja kunskapsnivån och ta biogaslösningar till nya marknader. Från 2012 finns ett triple-helix-kompetenscentrum med flera lokala företag och Energimyndigheten som medlemmar med sin bas på Linköpings Universitet. Den samlade verksamheten inom biogasområdet i Linköping har idag regionala och globala effekter genom expansionen av marknader och kunskap.

Det är svårt att förutse innovation och utveckling som kommer att ske och därmed är det också svårt att på förhand kunna analysera samhällseffekter av att utveckla ett socio-tekniskt system som till exempel biogaslösningar.

Läs mera:

Towards a sustainable socio-technical system of biogas for transport: the case of the city of Linköping, Sweden. Magdalena Fallde and Mats Eklund, Journal of Cleaner Production 98, 17-28. 2015

Vill du arbeta som forskningsassistent inom BRC?

Vi utlyser nu en tidsbegränsad anställning som forskningsassistent vid tema Miljöförändring vid Institutionen för Tema. Arbetsuppgifterna kommer bestå av laborativt arbete inom ramen för temats biogasforskning i samarbete med Biogas Research Center (BRC). I detta ingår drift och underhåll av batch/kontinuerliga biogasprocesser i laboratorieskala inkl. analys av drift/övervakningsparametrar.

Vi söker nu någon som har erfarenhet och goda kunskaper av drift och underhåll av biogasreaktorer och arbetsuppgifterna kräver erfarenhet i laborativt arbete, inklusive kemiska och biologiska analyser för uppföljning av anaeroba processer.  Mer information om tjänsten och hur du ansöker finner du här.

Välkommen till slutkonferens Energigasteknik

Den 8-9 juni bjuder Energiforsk in till en avslutande konferens för att redovisa slutresultatet från forskningsprogrammet Energigasteknik. Konferensen vänder sig till alla med intresse för flytande och gasformiga biobränslen.

Energigasteknik är ett samverkansprogram som Energifork driver tillsammans med Energimyndigheten. Programmet startade 2013 och består av drygt 30 projekt med beröring till energigas. Syftet med forskningen är att öka tillgången till konkurrenskraftigt prissatta flytande och gasformiga biobränslen och stödja framväxten av inhemsk produktion av biobränslen.

Konferensen arrangeras i Göteborg 8-9 juni 2017. Konferensprogrammet kommer att fyllas på efterhand. Håll utkik efter uppdateringar här

 

Biogas inte ett bränsle i mängden

Biogas har samhällsnyttor långt utöver att vara ett fossilfritt bilbränsle och bidrar till samtliga FN:s hållbarhetsmål. Det visar Linda Hagman och Mats Eklund, Biogas Research Center, i en vetenskaplig rapport.

Rapporten är framtagen inom EU-projektet ”Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas” på uppdrag av organisationen Biogas Öst. Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, och Biogas Research Center, BRC, har grävt sig ner i den vetenskapliga litteraturen från de senaste 20 åren.

Linda Hagman– Jag har kritiskt granskat vilka av biogasens nyttor som finns vetenskapligt beskrivna. Några nyttor är mycket väl belagda, särskilt inom jordbruket, medan det finns färre studier kring andra. Få forskare har exempelvis anlagt ett systemperspektiv och tittat på helheten, säger hon.

Trots detta har hon i den vetenskapliga litteraturen hittat stöd för att biogasen bidrar till FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Några direkt och andra, som jämställdhet och god utbildning för alla, lite mera indirekt.

– Det förvånade mig verkligen, men biogasens bidrag till alla FN:s hållbarhetsmål finns väl dokumenterade i litteraturen, säger hon.

Hon har delat in studien i avsnitt och tittat på biogasens användning, på det material som finns kvar efter rötning – digestatet, på avfallsbehandlingen och på samhällseffekter av biogaslösningar. 34 olika nyttor finns beskrivna, några exempel är minskning av koldioxidutsläpp, självförsörjning av energi, fossilfritt bränsle, värme och el, mindre gifter i lantbruket, bättre ekonomi för bönder, bättre nyttjande och cirkulation av näringsämnen, effektivare vattenrening, ökad resurseffektivitet, minskning av metanutsläpp till luften, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Nyttorna finns i den industrialiserade delen av världen, men även i utvecklingsländer där biogasen i ännu högre grad kan bidra till ekonomisk tillväxt.

– I diskussionerna här i Sverige ses biogasen som ett fordonsbränsle och inte mer än så, men nyttan är så vida mycket större, påpekar Linda Hagman.

Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC, är bekymrad över utvecklingen för de inhemska fossilfria drivmedlen:

Mats Eklund– Vi har flera inhemska bränslen i dag med oerhört bra hållbarhetsprestanda, som etanol, biogas och RME. Användning och produktion ökar inte nämnvärt för något av dem. Det vi från forskarhåll ser som de bästa alternativen växer inte, trots de ambitiösa miljömålen. Vår roll som forskare är att grunda våra slutsatser på evidens, medan myndigheter och politiker riskerar att se på forskning som vilket särintresse som helst.

Mats Eklund konstaterar också att det enda fossilfria bränsle som växer i dag är HVO, som importeras, och som inte ger några av de dynamiska effekter som de inhemska bränslena gör.

Ett annat problem han ser är att ingen myndighet har till uppgift att se till helheten, vilket också gör det extra problematiskt att ta tillvara de inhemska bränslenas samhällsnyttor.

– Det är hög tid att ansvariga politiker fokuserar på långsiktig hållbarhet och inte enbart på fossilfrihet.  Ska målen uppnås behövs alla bra alternativ och vi kan inte sitta längre och vänta.

Mats Eklund om en av dagens stora samhällsutmaningar (två minuter):

Relaterade länkar

Rapporten ”The Role of Biogas Solutions in the Circular and Bio-based Economy”, finns att ladda ner från Biogas Öst.

Monica Westman Svenselius 2017-02-01
monica.westman@liu.se

BRC medverkar 1st International ABWET Conference

Från 19 – 20 januari medverkar två BRC forskare – Annika Björn och Sepehr Shakeri Yekta,  vid konferensen ”1st International ABWET Conference: Waste-to-bioenergy: Applications in Urban areas” som äger plats i Champs-sur-Marne, Frankrike.

Annika Björn kommer att presentera forskningsresultat från BRC (DP6 Etapp 1) under titeln: ”Feasibility of OFMSW co-digestion with sewage slufge for increasing biogas production at wastewater treatment plants”.

Docentföreläsning i Kemi med inriktning mot proteinvetenskap

Välkomna på docentföreläsning i Kemi med inriktning mot proteinvetenskap den 12 januari.

Fil dr Martin Karlsson, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi (IFM) föreläser torsdagen den 12 januari kl 10:15 över ämnet ”Bioprospektering för identifiering av industriellt relevanta enzymer i mikrobiella samhällen”.
Lokal: Föreläsningssal BL32 (Nobel). Linköpings universitet, Campus Valla, B-huset, ingång 23.

10-12 april 2017: International Biomass Conference & Expo

10-12 april 2017 går International Biomass Conference & Expo av stapeln i Minneapolis. Mässan samlar nuvarande och framtida aktörer inom områdena bränslen, elkraft och kemikalier med ursprung från biomassa.

En delegation från Sverige samordnas av Energimyndigheten där svenska företag och aktörer tillsammans kan skapa ett större genomslag för den teknik, de lösningar och det kunnande som finns här. Har du några frågor eller redan nu vill anmäla intresse – kontakta då Viktor Lundqvist på Hifab.


 

Hifab AB
Magasinsgatan 22
411 18 Göteborg
Tel: +46 10 476 60 27
sms: +46 73 962 82 26
www.hifab.se

 

Ny studie visar biogasens samhällsnyttor

I en rapport som Biogas Research Center tagit fram har det undersökts vilket vetenskapligt stöd som finns för de samhällsnyttor som biogaslösningar bidrar till. Rapporten innehåller även en analys av dessa nyttor i förhållande till FNs 17 hållbarhetsmål.

En studie av Biogas Research Center har konstaterat att det finns ett gott vetenskapligt stöd för biogasens många samhällsnyttor. Nedan visas ett urval av de nyttor som biogaslösningar bidrar till kopplat till olika delar av biogasprocessen. De presenteras i fallande ordning utifrån hur vanligt förekommande de är i vetenskaplig litteratur.

BRC-rapport-2016

 

Länkar: