Nyheter

Manar till kamp för biogasen

”Vi måste berätta för världen att vi redan i dag kan täcka 50 procent av EUs miljömål för transportsektorn med biobränslen”. Willy Verstraete, professor emeritus i Gent, manade till kamp på ATBEST biogaskonferens i Linköping.

Willy VerstraeteWilly Vertsraete är biogasforskningens nestor, han blev professor vid universitetet i Gent 1979 och har varit emeritus sedan 2011. Han är med i den internationella referensgrupp som finns vid Biogas Research Center, ett kompetenscentrum för biogasforskning vid LiU.  Han var också den självklara huvudtalaren när EU-programmet ATBEST, finansierat inom det sjunde ramprogrammet, höll sin första internationella konferens ”Biogas för framtiden”, i Linköping.

– I Sverige kan vi öka produktionen av biobränslen med en faktor fyra på tio år, säger han.

Han är full av energi och sprider engagerade liknelser omkring sig som får deltagarna att skratta men också att tänka efter. Som att de mikroorganismer som sköter rötningen i biogasreaktorerna är sociala varelser som har ett eget internet – som tyvärr inte vi har tillgång till.

– De kommunicerar med nanotrådar och de har mycket att tala om, vår uppgift är att få dem att samarbeta ännu bättre, säger han, och påpekar att världens biogasforskare måste börja söka inte bara efter nya mikroorganismer som är metanbildande, utan också efter dem som kommunicerar och binder ihop annars helt oordnade system.

För det är i ordnade system som biogasutbytet blir som bäst.

– Vi har helt nyligen upptäckt mikroorganismerna och vi har trott att de är fula och elaka. De  är många, de samarbetar och de förändras ständigt. Det kan vara så mycket som 80 procent av mikroorganismerna som vi ännu inte känner till.  Den goda nyheten är att de följer naturens lagar och får vi bara kläm på hur de interagerar kan vi snart också hjälpa och förändra dem, säger han.

Några tänkbara användningsområden är i probiotika, för att förbättra eller förstärka biologiska processer – som i en biogasreaktor, och i livsmedel.

Att mikroorganismerna är i ständig förändring är också en utmaning när biogasproduktionen ska industrialiseras.

– Det går inte att ta patent på mikroorganismer och det stör traditionella tänkare, säger han.

Han lanserar också hypotesen att det inte är så mycket idé att lägga ner möda på att ge mikroorganismerna optimala förhållanden inne i biogasreaktorn. Vad som är optimalt ändras nämligen timme för timme. Bättre är att stöka om lite, förändra förhållandena med jämna mellanrum så att mikroorganismerna håller sig alerta.

– 20 procent av mikroorganismerna ska utföra jobbet och 80 procent ska vara taggade att utmana de 20 procenten.  Och för det behövs invandrare, nya gener som stökar om i systemet och gör det effektivare. Ju mer diversifierat system, desto bättre, säger han.

Han avslutar med att påminna oss om att vatten är en ändlig resurs och att det inte är rimligt att använda dricksvatten till att spola i toaletterna.

– Ni vill inte tala om det fula och äckliga, men även det som kommer ur oss människor är resurser att ta tillvara.

Bjrön-Ola LinnérÄven LiU-professor Björn-Ola Linnér, Tema Miljöförändring,  slog ett slag för biogasen eftersom den hjälper oss att hantera flera av de utmaningar världen står inför.

Hans budskap var tydligt: det går inte att rikta in sig på att bara se till klimatet. Hela klimat- och miljöfrågan hänger samman med andra utmaningar som att kunna hantera nedskräpning av haven, fattigdom, svält, ohälsa, vatten och sanitet till alla, hållbar energi till alla, säkerhet, fred på jorden och mycket mer.

– Det är farligt att tro att all teknik finns utvecklad och att det bara är att använda den. Det fungerar kanske om vi alla kraftigt minskar vår konsumtion. I själva verket krävs både mer forskning och ny teknik, sa han.

Han påpekade dock att under klimatförhandlingarna i Paris var det bara 31 av världens länder som ens nämnde biogas i sina åtaganden för att minska klimatpåverkan. De flesta av dem var utvecklingsländer.

– Under klimatförhandlingarna talades det mycket om transformation, det vill säga förändringar och nya synsätt, medan slutresultatet av överenskommelserna kom att handla om ”transition”, utbyte, där man byter ut ett energislag mot ett annat. Transformation ansågs för radikalt.

–  Biogasen kan ha en viktig roll i transformationen eftersom vi inte bara får fördelar för klimatet. Biogasen hjälper oss att nå flera av hållbarhetsmålen, sa han.

Susanna PflügerSusanna Pflüger, generalsekreterare för European Biogas Association berättade också vad som händer inom biogasområdet i Bryssel.

– En övergång till cirkulär ekonomi har hög prioritet, men det finns inga mål satta för enskilda länder, bara på övergripande nivå.

EU ska vara världsbäst på återbruk och återvinning , ska vara etta och förbli etta.

Men ett av hindren som hon såg är att besluten nu flyttas från Bryssel och ut i medlemsländerna.

– Vi ser att få länder gör något om inte EU puffar på, säger hon.

Hon och hennes organisation har dock viktiga punkter att verka för

  • En intern marknad för biogas och rötprodukter
  • Erkännande av biogas som ett inhemskt, förnyelsebart bränsle
  • Samma regler som gäller för andra biobränslen, grönmärkning etc.
  • Erkännande av biogasens miljönyttor, som minskade utsläpp av koldioxid och metan, möjlighet till återanvändning av fosfor och andra näringsämnen, minskad användning av konstgödsel och mycket mera.

Showroom ScaniaATBEST-konferensen bjöd även på vetenskapliga presentationer kring exempelvis optimering av processer, hur biogasen kan utnyttjas på bästa sätt och inte minst de industriella möjligheterna. I samband med konferensen bjöd också Volvo, Scania och Volkswagen in till ett showroom med den senaste tekniken inom transportsektorn.

– Det som också blev tydligt under konferensen är att vi i framtiden måste se rötningsanläggningarna i ett än större perspektiv och optimera systemen för fler miljönyttor. Exempelvis kan kväve återanvändas för tillverkning av proteiner, säger Annika Björn, universitetslektor vid Tema Miljöförändring och drivande i organisationskommittén för ATBEST-konferensen.

Arrangörer av konferensen var Questor Center, Belfast, Nordirland, LiU, Biogas Research Center, BRC, och Scandinavian Biogas Fuels AB.

 

Alla deltagare

 

Monica Westman Svenselius 2016-09-28
monica.westman@liu.se

Hennes kokbok kombinerar biogas och alger

Alyssa Blumenthal kom till LiU i september på ett Fulbright-stipendium. Nu är hon full av entusiasm över BRC, LiU, Sverige och energifrågor, men lämnar akademin för ett jobb i ett energiföretag hemma i New York.

Alyssa Blumenthal gillar kokböcker och att laga mat. Därför var steget inte så stort till att jämföra ingredienserna som behövs för att koka biogas vid ett pappers- eller massabruk, med ingredienserna för att få mikroalger att må bra och växa.
Alyssa Blumenthal

Hon har tagit fram det hon lite skämtsamt kallar en kokbok för biogas. I kokboken finns recept hur man kan kombinera rest-resurser från massa- och pappersbruken med produktion av mikoalger. För att växa behöver mikoalger vatten, ljus, koldioxid och några av de näringsämnen som finns som restprodukter vid massabruken. Av algerna kan man tillverka oljor, fetter och olika kemikalier. Restprodukten kan rötas till biogas tillsammans med de restprodukter som finns i massa- och pappersbrukens avloppsströmmar. Algerna ger då ett värdefullt näringstillskott till reaktorn.

– Det finns mycket att vinna på att kombinera olika tekniker. Vid pappers- och massabruken finns enormt stora flöden av resurser som kan ge större utrymme både för biogas och bioraffinaderier, säger hon.

Alyssa Blumenthal kom i kontakt med biogas när hon praktiserade på ett nationellt laboratorium i Illinois. Hon blev intresserad, hittade svenska Biogas Research Center, BRC, på nätet, fick kontakt med LiU-professorn Mats Eklund, sökte och fick ett Fulbright-stipendium. Sedan i september har hon forskat vid BRC och Avdelningen för industriell miljöteknik.

– I USA talas det inte så mycket om biogas, framför allt inte som fordonsbränsle, konstaterar hon.

Sedan hon väl fått upp ögonen för biogasen har intresset bara växt och inte bara för biogasen i sig utan också hur den kan bli en viktig resurs i det moderna samhället.

– Till en början användes biogas-reaktorerna bara för att bli av med organiskt avfall vid reningsverken, de senaste åren har biogas setts bara som ett fordonsbränsle, men det finns ju många användningsområden och möjligheter för biogasen, säger hon.

Tillsammans med Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har hon ägnat de sista månaderna av sin Sverige-vistelse åt just bioraffinaderier och hur det är möjligt att kombinera resursströmmar vid pappers- och massabruk med resurser som finns i livsmedelsindustrin, i havet och i jordbruket.

– Det jag verkligen har lärt mig här är att tänka och se i system och att våga testa mina egna idéer. I USA är forskningen lite mera hierarkisk, som ung forskare får man delta i en professors projekt, men här har jag fått möjlighet att driva egna projekt och testa mina egna idéer, säger hon.

Något som först kändes lite läskigt när hon som 22-åring med en kandidat-examen (bachelor) i bagaget kom till ett nytt land, ett nytt universitet och helt nya arbetskamrater.

– Även om jag är ung så har mina tankar och idéer ett värde här, likaväl som doktorandernas och det uppskattar jag verkligen. Det har varit både roligt och utvecklande. Jag insåg efter ett tag att jag kan mera än jag själv trodde, det känns fantastiskt att inte bara få lära sig, utan också kunna bidra.

– Och jag har haft ett fantastiskt bra stöd av min handledare, Mats Eklund.

Mats Eklund i sin tur kan inte nog uttrycka vilken talangfull ung forskare Alyssa Blumenthal är och han är den förste att beklaga att hon snart packar väskan för att åka tillbaka till New York och ett jobb utanför forskarvärlden.

– Att forska var helt nytt för mig och väldigt spännande, så vi får se vad som händer längre fram, säger Alyssa Blumenthal, men jag kommer att arbeta vidare med frågor som rör energiförsörjning och miljö.

Fulbright programmet

Ett prestigefullt stipendieprogram som grundades av senator William Fulbright och som finansieras bland annat av amerikanska utrikesdepartementet. Programmets syfte är att öka förståelsen mellan människor genom internationellt utbyte av människor, idéer och kunskap.
Fulbright Commission har även ett kontor i Stockholm med möjlighet att söka stipendier för master- eller doktorandstudier och forskarutbyte i USA.

Monica Westman Svenselius 2016-06-01