Etapp 2 (pågående)

Under åren 2014-2018 bedrivs forskning inom tre forskningsområden (Process- och teknikutveckling, System och Samhälle) och fem sektorer där biogaslösningar kan utvecklas. Forskningen bedrivs i tio olika projekt som här beskrivs kortfattat.

IP1: Regioner

icon_people

I detta projekt står tvärvetenskapliga frågor kring biogas i en regional kontext i fokus. Genom att engagera en bred samling aktörer kan politiska hinder och drivkrafter, institutionella villkor och tekniska aspekter av biodrivmedel studeras, för att identifiera utmaningar och möjligheter för biogas.

Utvalda publikationer

Se samtliga publikationer

IP2: Avfall

icon_recycle

Detta projekt fokuserar på de specifika utmaningar och möjligheter för biogasens utveckling som finns inom avfallssektorn. Projektet utför en mångdimensionell analys av process- och teknikutveckling, affärsmässiga strategier, institutionella villkor och hur biogas uppfattas av samhället.

IP3: Lantbruk

icon_truck

Enligt flera potentialstudier ligger en stor del av den svenska biogaspotentialen inom lantbrukssektorn, i form av gödsel, halm, energigrödor och restprodukter från jordbruket. Dock är potentialen långt från att realiseras i praktiken – utvecklingen står inom många områden och stampar. Inom projektet träffas aktörer med verksamhet, kompetens och intresse inom lantbrukssektorn och diskuterar möjligheter, hinder och drivkrafter utifrån olika teman. Huvudsyftet är att identifiera kritiska faktorer och vad som är allra viktigast att förändra för en ökad biogasproduktion. Den typen av information är central för framtida forskningsprioriteringar, för teknik- och företagsutveckling samt för beslutsfattare.

IP4: Skog

icon_tree

Det finns potential för ökad biogasproduktion i den svenska skogsindustrin. Detta projekt fokuserar på biogasproduktion i pappers- och massaindustrin, och angriper frågor av teknisk och kemisk karaktär likaväl som organisatoriska och affärsmässiga aspekter.

IP5: Akvatisk biomassa

icon_ocean

En ökad användning av biomassa från akvatiska miljöer – såsom alger, spigg och avfall från fiskbaserad livsmedelsproduktion – för biogasproduktion skulle potentiellt ha många fördelar. Förutom att bidra till biogasens expansion skulle det medföra möjligheter att cirkulera näringsämnen från vatten till land, minska övergödningen och skapa nya affärsmöjligheter. I det här projektet undersöks möjligheter och hinder för att en sådan utveckling ska komma till stånd.

RP1: Förbättrad hydrolys för ökad nedbrytbarhet av organiskt material

Hydrolysen har i många fall visat sig vara det hastighetsbestämmande steget vid anaerob nedbrytning av komplexa polymerer och tidigare studier har påvisat att komplexa, mindre tillgängliga organiska strukturer oftast enbart bryts ner delvis. För att uppnå en effektivare anaerob nedbrytning av komplexa substrat behöver hydrolysen optimeras.

Detta projekt syftar inledningsvis till att fördjupa kunskaper om hydrolytiska reaktioner och definiera underutnyttjade substratfraktioner vid anaerob nedbrytning genom att karaktärisera komplexa organiska strukturer som återstår i olika rötrester. Resultaten från den kemiska karaktäriseringen kommer därefter att nyttjas för laborativa studier med syfte att optimera hydrolysen och nedbrytbarheten av definierade svårnedbrytbara organiska strukturer ur ett mikrobiellt perspektiv för olika processer.

RP2: Strategisk multikriterieanalys av biogaslösningar – från utvärdering av substrat till andra perspektiv

Från ett teoretiskt biomassaperspektiv finns det stora möjligheter att öka biogas- och biogödselproduktionen avsevärt i Sverige. Men biomassan kan användas för många olika ändamål, som är mer eller mindre prioriterade, och det är bara en viss andel/typ som är lämplig för biogasproducenter att utnyttja. Det här projektet handlar just om olika typer av substrats lämplighet för biogas- och biogödselproduktion, där lämpligheten granskas utifrån producenternas perspektiv samt från ett bredare samhälleligt resursperspektiv.

Eftersom det finns många olika aspekter på lämplighet, t ex mikrobiologiskt, tekniskt, företagsekonomisk samt miljömässigt, utvecklades en metod för utvärdering som är vanlig i den här typen av sammanhang under BRC:s etapp 1. Metoden bygger på multikriterieanalys (eng., Multi-Criteria Analysis, MCA), där olika alternativ studeras utifrån olika områden/kriterier och sedan jämförs med varandra. Huvudfokus för projektet är att tillämpa metoden och utvärdera substrat både genom litteraturstudier och att involvera experter. På så sätt struktureras existerande information av relevans, vilket syftar till ökad kunskap om enskilda substrat och förenklar strategisk översikt och beslutsfattande.

RP3: Kvantitativa systemanalyser för förbättrad resurseffektivitet av olika biogaslösningar – kritiska faktorer och osäkerhetshantering

Biogas ses av många som en av de bättre klimatstrategierna i arbetet för fossilfria energisystem. Dessutom har biogasproduktion många länkar till en ökad resurseffektivitet i samhället: kretslopp av näringsämnen, minskad användning av handelsgödsel och resursanvändning i lokala och regionala energisystem. Trots detta så kämpar många anläggningar med sin ekonomiska lönsamhet och nämner bristen på långsiktiga politiska spelregler som en stor riskfaktor.

Kvantifieringar av prestanda för olika typer av biogaslösningar kan i detta hänseende hjälpa till att effektivisera enskilda anläggningar genom att visa på kritiska faktorer. Dessutom kan dessa studier belysa biogasens roll i samhället och skicka viktiga signaler till beslutsfattare. Syftet med detta projekt är att genomföra kvantitativa studier på resurseffektiviteten för olika biogaslösningar, och att kvantifiera de samhälleliga effekter som implementering av dessa lösningar kan generera. Projektet studerar resurseffektivitet utifrån fyra fokusområden: miljö, ekonomi, energi och näringsämnen.

RP4: Biogas i den hållbara regionen – användare och framtidsvisioner

För att nå en ökad förståelse för biogasens roll för en framtida hållbar utveckling krävs ett systemperspektiv i vilket såväl tillförsel som användare studeras. Medan utmaningar kring produktion och tillförsel haft stort fokus i sådana systemanalyser, har perspektiv på användare och användares roll för biogasens utveckling saknats. Det här projektet syftar till att undersöka biogasutveckling ur ett användarperspektiv i en regional kontext. Hinder och drivkrafter studeras, liksom hur biogaslösningar påverkas av sin specifika socio-ekonomiska och politiska kontext och av institutionella villkor.

RP5: Biogas i pappers- och massaindustrin

Att producera biogas från pappers och massaindustrins processavloppsvatten är tekniskt sett en lovande möjlighet att öka produktionen av biogas, och ett potentiellt nytt affärsområde för företag i branschen. Att integrera biogasproduktion i en del i en befintlig industriell process innebär dock, utöver de tekniska aspekterna, även affärsmässiga och organisatoriska utmaningar.

Detta projekt syftar till att analysera hinder och drivkrafter för biogasproduktion i pappers- och massaindustrin genom fallstudier av industrin och potentiella partners. Frågor som ska besvaras är vilka resurser som krävs och hur affärsmodeller och strategier kan utvecklas för att möjliggöra biogasproduktion.

Etapp 1 (avslutad)

Under de första två åren bedrevs verksamheten inom fem projekt av explorativ karaktär som syftade till att värdera olika teknikspår (EP1-5) och tre projekt fokuserade på teknik- och processutveckling (DP6-8).

Läs slutrapporten för etapp 1 här.

DP6: Ökad metanproduktion och processtabilitet i biogasreaktorer(avslutad)

Baserat på tidigare forskning finns en god plattform för att samtidigt utveckla både den mikrobiella kapaciteten i biogasreaktorer och stärka processtabiliteten. Viktiga komponenter i detta arbete utgörs av att förstå och styra betydelsen av spårämnestillsatser samt reologin/viskositeten i förhållande till substratsammansättning och processparametrar.

Avsikten med detta projekt är att vidarutveckla kunskaperna om spårämnenas roll i effektiviseringen av biogasproduktionen som sådan och deras roll för mikroorganismernas produktion av organiska ämnen, som i sin tur påverkar reaktorvätskans reologi.

För att åstadkomma detta kommer projektet att driva en serie labbskalereaktorer med för branschen aktuella substrat och optimera processförhållanden avseende förändringar i substratmixer, organisk belastning, spårämnestillsatser, omrörningskapacitet etc. Dessa reaktorkörningar kommer att genomföras i tätt samarbete med projektpartners och med hjälp av sedanliga analyser som biogas- och metanbildning per tillförd mängd organiskt material, fermentationseffektivitet, pH, alkalinitet, utrötningsgrad etc. Reologisk karaktärisering, bestämning av spårämnestillgänglighet, molekylärbiologisk karaktärisering av mikrobiologisamhället bestäms i samband med förändringar i substratmixer, belastnings- och omrörningsvariationer, tillsats av spårelement etc.

Resultaten kommer att ge underlag där vi integrerar möjligheterna till ökad belastning och utbyte i testade processer samt riktlinjer för vidare forskningsstudier inom området inför nästa BRC etapp. Det innebär att de praktiska villkoren för till exempel dosering av spårämnen, dimensionering av omrörning, pumpning och avvattning på sikt ges ett säkrare underlag med mindre risk för överraskningar i form av processtörningar.

Deltagare: Projektledare universitetslektor Annika Björn och professor Bo Svensson, doktorand Sepehr Shakeri Yekta samt forskningsassistent Pascal Ojong, från avdelningen Tema Vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Forskare från avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, och avdelningen Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM. Medverkande från och Kemira OYJ, NSR AB, Scandinavian Biogas Fuels AB och Tekniska Verken i Linköping AB.

DP7: Enzymatisk ökning av slams rötbarhet(avslutad)

Ett substrat för biogasproduktion som finns i stor mängd i Sverige och övriga världen är det slam som produceras vid olika vattenreningsverk. Vid de reningsverk som behandlar slammet med rötning för att producera biogas är dock nedbrytningsgraden ofta lägre än 50 % och materialet är därmed kraftigt underutnyttjat. Vidare är det välkänt att det framförallt är det biologiska överskottslammet, bestående av mikroorganismer, som är svårnedbrytbart. Mycket arbete har därför fokuserat på att göra bakterieflockar och bakterieinnehållet tillgängligt för anaerob nedbrytning med olika kemiska, termiska och mekaniska förbehandlingsmetoder. Men, eftersom överskottslam är så utspätt med ett torrinnehåll på bara 0,5 – 3 % så är det framförallt vatten som behandlas vilket gör det svårt att försvara användandet av dessa typer av energiintensiva förbehandlingsmetoder. Ett mer energieffektivt sätt att bryta bakterieflockar och öppna upp bakterieceller skulle vara att använda enzymer och ett flertal försök att använda enzymer för att accelerera nedbrytningen har också utförts. Tyvärr är resultaten från många av dessa försök i många avseenden otydliga och ibland motsägelsefulla. Inte desto mindre kan man i flera fall sluta sig till att effekten av att tillsätta enzymer till slam ibland är en ökad biogasproduktion, men inte till den grad att det i nuläget är ekonomiskt försvarbart att tillsätta den stora mängd enzymer som skulle behövas.

För att kunna öka effektiviteten avser vi därför att utföra en mer ingående studie för att förstå mekanismerna bakom olika processer och därigenom avgöra om enzymtillsatser de facto är en framkomlig väg för att öka biogasproduktionen vid rötning av slam. För att uppnå detta är det nödvändigt att följa de tillsatta enzymernas öde genom att studera deras aktivitet, modifieringar och livstid under de förhållanden som skulle råda i en verklig process, snarare än att enbart studera effekten i biogasproduktion. Detta kan sedan användas för att korrelera enzymaktivitet till t.ex. omsättning av metaboliter och eventuella inaktiveringsmekanismer för de tillsatta enzymerna. Detta kommer vidare ge information om vilka av de många kommersiellt tillgängliga enzymerna som bäst lämpar sig för den avsedda användningen. Genom att identifiera eventuella inaktiveringsprocesser hoppas vi i förlängningen också kunna förbättra effektiviteten och livstiden för enzymerna genom att justera förhållandena eller gentekniskt modifiera enzymerna.

Deltagare: Projektledare Martin Karlsson, Rational Enzyme Mining AB och avdelningen Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM. Professor Bengt-Harald ‘Nalle’ Jonsson och doktorand Anna Hansson från avdelningen Molekylär bioteknik, IFM. Professor Bo Svensson från avdelningen Tema Vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Medverkande från Kemira OYJ, Scandinavian Biogas Fuels AB och Tekniska verken i Linköping AB.

DP8: System och teknik för effektiv användning av biogödsel(avslutad)

Ett viktigt område för den expanderande biogasindustrin är att rötresten, med sitt innehåll av näringsämnen, kan återföras som biogödsel till jordbruket. I de flesta biogasreaktorer måste materialet som ska rötas vara pumpbart, vilket innebär att rötresten utgör en utspädd näringslösning. Konsekvensen är att stora volymer vatten måste transporteras när biogödslet ska återföras till jordbruksmark. Det kan då vara intressant att avvattna biogödseln eller att t.ex. processa den för att koncentrera kväveinnehållet. Men vilket är det bästa alternativet med tanke på kostnader för processen, olika användningsområden, frakter, lagring, spridningsteknik och miljöpåverkan?

Detta utvecklingsprojekt inom BRC syftar till att analysera olika möjligheter att utveckla behandling och hantering av biogödsel så att det stärker den samlade affärsnyttan för biogaslösningar. Projektet är organiserat i fyra samverkande aktiviteter:

  1. I en systemanalys utvecklas en modell för att bedöma och förstå hur olika faktorer påverkar det ekonomiska och miljömässiga resultat av olika möjliga strategier för att hantera biogödsel. Exempel på sådana faktorer är rötrestens innehåll, tekniker för avvattning och koncentrering av kväveinnehållet, transportmöjligheter och avstånd, samt spridningstekniker och placering av lagringsmöjligheter.
  2. En översikt och värdering görs av olika möjligheter att maximera värdet på olika fraktioner av rötrester. Dessutom genomförs försök med kombinationer av olika avvattningsmetoder och olika sorters rötrester. Den mest lovande kombinationen av tekniker/processer (t.ex. behandlingsmetod, spridningsmetod eller odlingssystem) prövas i pilot- eller full skala under år 2.
  3. Barriärer och drivkrafter för användning av biogödsel i jordbruket undersöks genom intervjuer med viktiga aktörer.
  4. En litteraturstudie genomförs för att kartera och värdera potentiella problem (plastpartiklar, spridning av växtsjukdomar och ogräs) med att använda biogödsel I jordbruk. Labbförsök genomförs eventuellt för att undersöka någon specifik frågeställning.

Deltagare: Projektledare docent Karin Tonderski och Karin Johannesson från avdelningen Biologi, Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM. Professor Mats Eklund samt doktoranderna Carolina Ersson och Roozbeh Feiz från avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI. Medverkande från Biototal AB, Kemira OYJ, Lantmännens Riksförbund LRF, Scandinavian Biogas Fuels AB, Svensk Biogas i Linköping AB och Tekniska verken i Linköping AB.

EP1: Förbättrade biogasprocesser(avslutad)

Rötning av organiskt material till biogas (metan och koldioxid) har utvecklats från att ha i huvudsak varit en del kommunal avloppsvattenrening till en process för produktion av metan för användning inom energisektorn. Detta har inneburit en omfokusering av de ekonomiska incitamenten för etablering av biogasprocesser med målet at uppnå en lönsamhet i att producera och sälja metan. Detta har i sin tur inneburit ett ökat intresse av att få ut så mycket gas som möjligt ur de substrat som utnyttjas.

Projektet fokuserar därför på olika produktionsenheters möjligheter att öka metanproduktionen inom givna ramar och att identifiera och skapa protokoll för framtida biogasanläggningar med hög utnyttjandegrad av givna substrat och reaktorkonfigurationer. Ett starkt incitament för detta är den studie av 21 biogasanläggningar, som gjorts vid Tema V. Denna visade att merparten av anläggningarna utnyttjades suboptimalt. En utvärdering med basen i mikroorganismernas fysiologiska kapacitet (t ex näringsämneskrav), bioteknologiska parametrar (temperatur, reaktor design etc.), förbehandling och hygienisering för att optimera substratutnyttjandet genomförs därför inom detta projekt genom att utnyttja den gemensamma kunskapen hos BRCs olika intressenter ifråga om processoptimering dvs inom akademin och hos företagen.

Genom arbete vid två workshops, där även internationell expertis inviteras identifieras och syntetiseras kunskapsläget inom området med avsikt att skapa en bas för en fortsatt och innovativ forskning och utveckling för maximering av biogasproduktion. Avsikten är att få en bas för formulering och implementering av nyckelprojekt att drivas inom BRC I tät samverkan mellan akademi och industri. Genomförandet av projektet kommer att vara tätt kopplat till flera av de andra projekten i BRCs uppbyggnadsfas men främst EP2 (Substrat-inventering med ”bottom-up modellering” baserad på tekniköversikt), EP3 (Biogas i nya branscher); EP4 (Samverkan för förbättrad ekonomisk och miljömässig prestanda); DP6 (Ökad metanproduktion och processtabilitet i biogasreaktorer) och DP7 (Högre utnyttjandegrad av substrat – Enzymatisk ökning av slams rötbarhet).

Deltagare: Projektledare professor Bo Svensson och universitetslektor Annika Björn samt doktorand Sepehr Shakeri Yekta från avdelningen Tema Vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Förste bibliotekarie Christina Brage. Forskare från avdelningen Industriell miljöteknik och avdelningen Energisystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, samt avdelningen Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM. Medverkande från NSR AB, Scandinavian Biogas Fuels AB och Tekniska verken i Linköping AB.

Utvalda publikationer

Anna Karlsson, Annika Björn, Sepehr Shakeri Yekta, Bo H. Svensson

IMPROVEMENT OF THE BIOGAS PRODUCTION PROCESS

Till publikationen

Se samtliga publikationer

EP2: Systematisk utvärdering av substrat för en ökad biogasproduktion(avslutad)

Det finns många olika studier om substrat för biogasproduktion, som tydligt visar att den teoretiska potentialen är stor. Dock är denna potential i många fall långt från att realiseras. Det finns behov av en systematisk utvärdering av substrat som inte bara tar hänsyn till kemiska eller biologiska egenskaper samt tillgängliga mängder, utan som också innefattar tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Det övergripande syftet med detta explorative projekt är att etablera en metod och applicera den för att strukturera relevant information om substrat för biogasproduktion, vilket skall förenkla välgrundat beslutsfattande och leda till resurseffektiv biogasproduktion. Metoden skall inkludera kemiska, biologiska, tekniska, ekonomiska/affärsmässiga och miljömässiga aspekter för biogas, men också ta hänsyn till andra relevanta produkter som till exempel biogödsel. Med hjälp av metoden skall generella och fallspecifika bedömningar av substrat kunna göras, vilka också tar hänsyn till tidsaspekter.

Det är i första hand prioriterat att systematiskt utvärdera lovande, nya substratkategorier som har potentialen att bidra till en betydande ökning av biogasproduktionen, där värdefull information saknas eller är ofullständig. Exempelvis kan det gälla akvatisk biomassa, lignocellulosarika material, med flera.

När det gäller verksamheten inom BRC är ett viktigt syfte att lyfta fram avgörande utmaningar som bör fokuseras i forskningsprojekt under de kommande programperioderna.

Deltagare: Projektledare universitetslektor Jonas Ammenberg, professor Mats Eklund samt doktoranderna Carolina Ersson och Roozbeh Feiz från avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI. Professor Bo Svensson och universitetslektor Annika Björn från avdelningen Tema vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Medverkande från Biototal AB, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Lantmännen, NSR AB, och Scandinavian Biogas Fuels AB.

EP3: Biogas i nya branscher(avslutad)

Ett sätt att öka framställningen av biogas är att utnyttja materialflöden som inte används idag, vilket samtidigt kan lösa andra miljö- och energirelaterade problem. Inom flera industrisektorer finns många energi- och materialströmmar, varav några skulle kunna användas för biogasframställning. Potentiella flöden kan också ligga dolda i industrins produktionsstrukturer. Detta projekt fokuserar på innovation, integration och implementering av biogaslösningar ur ett systemperspektiv.

Genom översiktliga analyser av ett antal industribranscher identifieras potentiella möjligheter. Studier av några branscher och företag genomförs för att finna processtekniska utmaningar, genomföra övergripande energisystemanalyser samt studera miljöprestanda och affärsmöjligheter. Möjliga produktionsprocessförändringar tas fram i diskussioner med företag och branscher. Verktyg för att analysera energisystem på flera olika systemnivåer används: industriella system, kommunala system och regionala system.

Arbetet är tänkt att inledas med en omvärlds-och statusbeskrivning baserad på litteratur och andra källor. Avsikten är att som ett andra steg göra en lägesbeskrivning på branschnivå och information inhämtas från bl.a. från branschorganisationer, forskningsinstitut och samarbetspartners. Därefter är tanken att olika koncept studeras i dessa nya branscher för att fastställa den processmässiga utförbarheten för koncepten. Nästa steg är planerat att analysera hur koncepten påverkar omgivande energisystem och miljön, innan koncepten även analyseras utifrån andra aspekter i samhället. Koncepten är vidare planerade att testas i någon eller några fallstudier.

Målet är att hitta någon eller några nya branscher där biogasproduktion är ett resurseffektivt sätt att ta vara på sådana materialflöden som inte används idag.

Deltagare: Projektledare docent Magnus Karlsson, docent Mats Söderström och doktorand Emma Lindkvist, från avdelningen Energisystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI. Deltar gör även forskare från avdelningen Industriell miljöteknik, IEI, samt avdelningarna Tema Teknik och social förändring och Tema Vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Medverkande från Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Lantmännen, Scandinavian Biogas Fuels AB och Tekniska verken i Linköping AB.

EP4: Samverkan för förbättrad ekonomisk och miljömässig prestanda(avslutad)

Många av dagens biogasanläggningar lider av låg lönsamhet. Detta är en av de faktorer som påverkar att få nya anläggningar byggs. En av de viktigaste delarna för ett bra fungerande produktionssystem vilket kan leda till ökad lönsamhet, minskad risk och förbättrad miljöprestanda, är att utveckla en effektiv organisation kring material och energihanteringen. Miljöprestanda är en av de viktigaste drivkrafterna för framtida utbyggnad, inte bara för att främja hållbara lösningar utan också för att klara lagkrav som styr bidrag. Genom att utnyttja material och energi mer effektivt kan också kostnadsbesparingar göras.

Genom att applicera konceptet industriell symbios analyseras hur olika vägar för samverkan kring material och energi, via till exempel användande av avfalls- och biprodukter eller delande av produktionsanläggningar mellan olika företag, ger möjligheter till ökad ekonomisk och miljömässig prestanda. Genom att använda sig av resultaten kan sedan möjligheter till förbättrad organisering av biogassystemen tillhandahållas. Förutom detta kommer ett verktyg för att analysera biogassystems ekonomiska och miljömässiga prestanda att utvecklas. Olika scenarier kommer att tas fram för att öka kunskapen kring hur viktiga parametrar som, skala, stadsnära eller jordbruksnära lokalisering, olika energisystem samt närhet till biogödsel marknader påverkar ekonomi och miljö.

Deltagare: Projektledare universitetslektor Niclas Svensson, Michael Martin, professor Mats Eklund samt doktoranderna Carolina Erson och Roozbeh Feiz, från avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI. Medverkande från Kemira Oy, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Linköpings kommun, Scandinavian Biogas Fuels AB och Svensk Biogas i Linköping AB.

EP5: Kommuner som systembyggare i energisystemen(avslutad)

För att förstå framväxt och utveckling av tekniska system måste sådana system analyseras som sociotekniska, dvs utifrån ett antagande där tekniken och dess samhälleliga, ekonomiska, politiska omgivning samverkar och påverkar varandra ömsesidigt. Teknisk utveckling sker i ett socialt sammanhang av nätverk där aktörer gemensamt formar dessa sociotekniska system. I detta projekt ska vi särskilt fokusera på kommunernas drivande roll som systembyggare i energisystemen, i synnerhet gällande biogasproduktion. I ett flertal svenska kommuner pågår framställning av biogas i kommunal regi, exempelvis genom kommunala energi- och/eller avfallsbolag och ibland i samverkan med privata aktörer.

Detta projekt syftar till att analysera och förklara kommuners roll som systembyggare för att på så vis öka kunskapen om hinder, drivkrafter och lärdomar gällande kommunernas roll i omställningen av energisystemen.

  • Hur och varför initieras sociotekniska energisystemlösningar för biogas på den kommunala nivån?
  • Hur agerar kommunen som systembyggare alternativt för att vara stöd och pådrivare för teknikutveckling och kommersialisering på biogasområdet?
  • Vilka hinder och möjligheter möter de?

Detta är några av frågorna som är av intresse för projektet. Förutom litteratur- och dokumentstudier kommer intervjuer och fokusgrupper att genomföras med företrädare för bland annat kommuner, akademi, intresseorganisationer, företag och medborgare.

Deltagare: Projektledare biträdande universitetslektor Magdalena Fallde och professor Jenny Palm, professor Kajsa Ellegård och doktorand Linnea Hjalmarsson från avdelningen Tema teknik och social förändring, Institutionen för Tema. Professor Mats Eklund från avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI. Professor Bo Svensson från avdelningen Tema Vatten i natur och samhälle, Institutionen för Tema. Helena Kock-Åström från Linköpings kommun samt Mattias Philipsson och Stellan Jacobsson från Svensk Biogas i Linköping AB / Tekniska verken i Linköping AB.